Kategoriarkiv: Jodo

Det går precis lika bra med Lego

Lämna ett svar

Så blev jag klar med ytterligare ett litet projekt. Efter att ha blivit inspirerad av diverse Lego-grejer den senaste tiden bestämde jag mig för att plocka ihop delar till några egna figurer. Jag är ju som bekant förtjust i att skapa mina favoritfigurer i så många olika media som det bara går.

Shaanas svärd är handbyggt förutom handtaget. Silvers spjut är ett modifierat vanligt riddarspjut. Shaanas rustning och mantel är original (med målade axelskydd) men Silvers axlar är handbyggda. Xiankos och Silvers ”kjolar” är tyg. ... Läs hela texten

En helg med jodo

Lämna ett svar

Den här helgen var det jodoläger igen och om man bortser från att jag inte kunde delta från morgonen (tack vare usel busstrafik på helgerna) blev det rätt lyckat. Massvis av repetition och förbättringar på de tekniker jag kan och möjlighet att träna mot andra än de gamla vanliga. Framåt slutet fick jag också lära mig två helt nya kata. I jodo blev det Rai Uchi, en ganska enkel kata som däremot bjuder på en hel del utmaning när det gäller hastighet. Med två resoluta motangrepp avskräcker man svärdsmannen från att ens försöka något mer. Rai Uchi är den tjugofjärde katan jag har i jodo och den tionde i den mer avancerade serien. Sedan körde vi också en del kenjutsu och där fick jag prova på min åttonde, Suri Komi. Där blir det två nya svärdstekniker, dels en attack mot benet och dels en parering som jag vet att jag kommer att ha användning av i jodon längre fram. Hmmm, det kanske finns en tanke där. ... Läs hela texten

Trött och slut

Lämna ett svar

Ikväll hann jag nätt och jämnt bläddra igenom ett av mina nyanlända Linda och Valentin-album innan det var dags för jodoträning. Med trasig rygg och allt. Men jag släpade mig iväg och hittade en buss. Sen blev det rätt intensiv träning under överinseende av sensei Söderkvist i två timmar med mycket repetition på de senaste kata jag har lärt mig. Och sen en timmes promenad hem. Återstår att se om ryggen vill säga upp bekantskapen imorgon. I så fall gör jag nog som i Soul Sacrifice och rycker ut den genom halsen och gör något vettigare av den, och skaffar en i plast istället. ... Läs hela texten

Jakten på ett japanskt namn

2 svar

För en massa år sedan, när jag var som mest inne i min japanska fas, tog jag reda på hur man skulle skriva mitt namn på japanska. Och då menar jag inte fonetiskt med hjälp av katakana, det är inte så svårt. Nej, jag ville ha ett namn som skrevs med kanji, de kinesiska tecknen. Förutom att de är snyggare att skriva, som en riktigt snygg signatur jämfört med vanliga blockbokstäver, så bär ju också kinesiska tecken med sig en betydelse som kan vara mer eller mindre fyndig.

Så jag började slå i kanjilexikonet (Spahn-Hadamitzkys fantastiska The Kanji Dictionary) och leta tills jag hittade någon intressant variant. Något ”L” existerar inte i japanskan så det blev till slut dessa tecken som utläses MI-KAERU. ... Läs hela texten

40 år av kampsport

1 svar

Igår firade Östersund Budokai fyrtio år som förening. En av grundarna var Michael Söderkvist som tidigt började med karate och tillsammans med några kompisar bildade en förening, som några år senare skulle slå sig ihop med andra stilar som jujutsu och judo (judo försvann senare från sortimentet men istället tillkom aikido och mina stilar, jodo och iaido). Dagen inleddes i dojon i Valla där det bjöds på demonstrationer av de olika stilarna, själv kunde jag tyvärr inte närvara. Men vid 17 sammanstrålade allihop på Wargentin-skolan för middag och festligheter. ... Läs hela texten

Jodoläger och nya utmaningar

Lämna ett svar

Den här helgen var det jodoläger i Östersund och på besök hade vi Fred Quant, menkyo kaiden och därmed lärare av högsta graden. Och det märktes, för under helgen fick jag tonvis med synpunkter och korrigeringar på i stort sett allt jag har lärt mig tidigare. Under hösten har jag fått köra mycket med nybörjare och därför är det lite svårt att utvecklas själv förutom att hitta nya aspekter på tidigare rörelser, men eftersom lägret var indelat i olika pass för grupperna fick jag en hel del tid åt att lära mig nya saker. ... Läs hela texten

Nämensåatt… jodo

Lämna ett svar

När du läser det här är jag troligen fullt upptagen för att få till en riktigt bra honte ni kamae. Mitt i spelhösten råkade det bli schemalagt ett jodoläger och då tackar jag förstås inte nej. Sedan jag började om med jodo för snart fyra år sedan har det blivit en viktig del av min tillvaro.

Jag skrev om jodo förut, den japanska stavkonsten som går ut på att försvara sig med en 128 centimeter lång stav mot en anfallare, oftast med ett vanligt svärd. Förutom den här tiden tränade jag också i Skellefteå tidigare, mellan 1996 och 2000 innan jag flyttade söderut. Så sammanlagt börjar det bli rätt många år och ändå har jag knappt skrapat på ytan. Men det är också en del av det tilltalande. ... Läs hela texten

Jodo: fyrahundra år av kampsportshistoria i en gympasal

Lämna ett svar

För ganska exakt fyrahundra år sedan möttes två män utanför det som idag är Tokyo. Den ene mannen var Miyamoto Musashi, en av de mest berömda samurajerna genom tiderna, praktiskt och bokstavligt talat arketypen för hela konceptet med vandrande krigare. Efter att ha deltagit i slutskedet av inbördeskriget på den förlorande sidan ägnade Musashi sitt liv åt svärdskonsten. Han hade besegrat en hel krigsskola i Kyoto i en av sina mest legendariska strider och var på väg österut när han mötte Muso Gonnosuke, en ditintills obesegrad samuraj från en anrik familj. Gonnosuke var en erkänd krigare som genomgick musha shugyo, en hård träning för att förkovra sig genom verkliga dueller. Självklart var dessa två män tvungna att mäta sin skicklighet. ... Läs hela texten