Efter att ha skapat den storslagna filmen Nausicaä grundades Ghibli som egen studio och Laputa blev därför i praktiken deras första egna film. På många sätt var det en blandning av Nausicaä och Hayao Miyazakis tidigare Lupin-film Castle of Cagliostro. Regissörens typiska kärlek till flygande farkoster och storslagna miljöer blandades med massvis av humor och action. Trots att huvudpersonerna Pazu (en ung gruvarbetare och flygfantast) och Sheeta (en föräldralös bondtjej) är snäppet yngre än Nausicaä beter de sig betydligt äldre vilket oftast fungerar men ibland blir aningen olustigt, som när ett pack luftpirater allihop faller för Sheeta som knappast kan vara mer än femton.
månadsarkiv: mars 2012
Dagens namn: Kim
Kim är ett ganska vanligt namn i spelsammanhang, tack vare Kim Kap Hwan, taekwondo-kungen från Fatal Fury och King of Fighters. Senare fick hans två söner, Kim Dong Hwan och Kim Jae Hoon, egna huvudroller i Garou. Men det slutar inte där. I Kizuna Encounter, som utspelas i framtiden, ser vi ättlingen Kim Sue Il. Och nu senast dök en anfader upp i Samurai Shodown Sen, Kim Hae Ryeong. Men ska man vara riktigt petig är ju faktiskt Kim ett efternamn i den familjen.
300 toppspel #47: Wario Ware, Inc.
Wario Ware, Inc.
Format Gameboy Advance
Utvecklare Nintendo
År 2003
Egentligen var Wario-spelen inte särskilt bra. Egentligen. Långsammare och mer omständliga Mario-kloner hela bunten. Men med Wario Ware fick den fete antirörmokaren äntligen ett eget existensberättigande. Minispelssamlingar fanns tidigare, Bishi Bashi Special gjorde till exempel den här grejen med knasiga minispel flera år innan. Men idén att skapa hundratals mikrospel som bara spelades några sekunder vardera var fullständigt genial. Med ett hysteriskt tempo, vansinnigt roliga spelkoncept, en mycket fräsch design och genialt enkel kontroll blev Wario Ware en ren sensation. Senare utgåvor har förstås utvecklat konceptet och lagt till ett strålande flerspelarläge, men det är originalet till Gameboy Advance jag gillar allra bäst. Kanske för att Wii-versionen trots allt krånglade till många av mikrospelen i onödan.
Det blev en smartphone ändå
Jag får väl äta upp min tidigare blogg nu, men nu äger jag helt plötsligt en Sony Xperia S. Av flera anledningar. Dels är det väl dags i största allmänhet, men jag kommer också att ha användning av wifi både till lilldatorn och Vitan. Sen skadar det inte att kunna blogga direkt från telefonen heller… Som just nu till exempel. Första intrycken av telefonen är för övrigt: herregud vilken skarp skärm!
Recension: Lånaren Arrietty
För ett tag sedan talades det om att Studio Ghibli närmar sig sitt slut. Inte nödvändigtvis av ekonomiska skäl, men för att studion är Hayao Miyazakis skapelse och vid 71 års ålder vet vi förstås inte hur länge till vi får behålla honom. Förhoppningsvis är Lånaren Arrietty ett tecken på att Ghibli har en framtid även utan Miyazaki. Tecknaren Hiromasa Yonebayashi fick kliva in som regissör för att ge liv åt Miyazakis manus och lyckades utomordentligt med att skapa Ghibli-magi.
Pandarias kvinnliga innevånare
Oj. Jag är nästan lite överraskad att det gick så snabbt, med tanke på att kvinnliga worgen knappt höll på att bli klara till spelets release. Men i samband med att videor från Mists of Pandaria läckte igår har det även dykt upp lite bilder där den första kvinnliga pandan finns med. Och mjo, hon ser ut ungefär som väntat. Samma mjuka och väldigt tecknade design som worgen, och fortfarande ljusår från de urgamla hemska figurmodellerna från 2004. Inte för att det lär bli en pandatjej för mig, men den blev helt klart helt okej.
Läcker Pandaria-läcka
Ett gäng videos på World of Warcraft: Mist of Pandaria har läckt ut lite tidigt. Där får vi se tre av de nya zonerna och även tjuvkika på de omgjorda Scarlet Monastery och Scholomance som onekligen ser väldigt omgjorda ut. Kolla in här.
På god väg på andra varvet
Det går inte att släppa det här jäkla spelet. Nu är jag sisådär fjorton timmar in på nästa genomspelning och efter en lång kväll börjar jag närma mig slutspurten igen, även om det är mycket kvar. Efter att ha klarat spelet för två veckor sedan med en liesvingande och åskviggskastande präst började jag om igen genom att starta om med Shaana. Hon var ursprungligen en riddare men då jag inte hade kläm på spelsystemet blev hon rätt ospelbar efter ett tag.
Den här gången hade jag ett tydligare fokus och valde direkt att satsa på min Claymore, men som pyromantiker har jag också några eldmagier att bränna iväg när det krisar. Istället för att höja grundfärdigheterna onödigt mycket har jag lagt mest tid och själar på att fixa till vapnen och rustningen. I gengäld kunde jag stanna kvar längre i varje zon och hjälpa andra med bossarna, vilket ger ytterligare själar att slösa bort.
Mer spel till arkadspelet
Meeeeeeer! Ge mig meeeeeer! Ungefär så låter det från mitt arkadspel just nu. Jag har ju redan fler spel än jag egentligen ids skifta mellan, men fler spel i samlingen har aldrig skadat. Särskilt när man redan äger dem i andra format. Så nu har jag lagt iväg en beställning på Garou: Mark of the Wolves, Samurai Shodown II och King of Fighters 2000, allihop för sammanlagt cirka 400 kronor plus frakt. Garou har jag ju bara på Playstation 2 och den är inte riiiiktigt 100%, och dessutom är hem-Neo-Geo-kassetten alldeles för dyr. Samurai Shodown II är bara sådär odödligt nice och det kostade dessutom praktiskt taget inget. Och King of Fighters 2000 är ett allmänt solitt spel i serien och var lika svinbilligt.
Namco x Capcom x Sega?
Namco kommer att ge ut ett spel i samarbete med både Capcom och Sega, och resultatet kommer att släppas på 3DS. Det är Banpresto som är utvecklare, tydligen, vilket tyder på ett Super Robot Wars-liknande strategispel. Namco x Capcom till Playstation 2 hade ju ett sånt upplägg, men där var det Monolith Soft som utvecklade. Det vore onekligen lite coolt med ett robotspel som faktiskt inte nödvändigtvis har med alla standardfigurerna. Mecha Sonic, Mecha Zangief, Blodia, Gun Jack, Virtual On-gänget, Vector från Plasma Sword, och så vidare.

