Jag har visserligen ägt en 3D-tv i nästan ett halvår men intressanta filmer är det sämre med. Men nu är den här, en 3D-film som bevisligen är bra i det formatet på bio. Så tv:n får invigas med Transformers: Dark of the Moon. Sen blir nästa film förmodligen Tintin, i mars…
Äntligen är den här, en av de sista Transformers från originalserien som jag verkligen har suktat över. Shockwave är både en magnifik leksak och en klassisk karaktär, särskilt för oss som läste serietidningen. Där var Shockwave i praktiken ledare för Decepticons betydligt längre än Megatron. Och varför skulle han inte leda? Till skillnad från Megatron som, åtminstone då, var en typisk serieskurk med dåligt humör och oändliga misslyckanden under bältet var Shockwave, kall, beräknande och kompetent.
Jag vann just en auktion för ett exemplar av Shockwave, den gamle cyklopen från den ursprungliga Transformers-serien. Den blev oväntat billig, ungefär hälften av vad jag hade kunnat sträcka mig till, men det klagar jag förstås inte på. Snart har jag kompletterat samlingen med alla de gamla jag vill ha. Sen ska jag göra som Shockwave själv (i en del av serierna i alla fall) och börja bygga om honom… till det bättre.
Det var en bra jul och jag fick i stort sett det jag önskade mig. Under granen hittades bland annat Xenoblade Chronicles, som jag har tänkt köpa länge men inte kommit mig för. Som en överraskning fanns också en bluray-box med hela Battlestar Galactica som jag ska se av vid tillfälle. Den serien har jag hört en del gott om men det återstår att se om den kan mäta sig med Babylon 5…
Fast givetvis är det en massa saker som man inte får eftersom man har glömt att önska sig dem. Saker man kommer på då det är för sent, typ klockan tio på kvällen den tjugotredje december.
Jetfire är en av de mer klassiska Transformers som dessutom bjuder på ett rätt udda förflutet. Han dök upp ganska snabbt i både tv-serien och serietidningen och tillhör därmed ursprungsgänget, men egentligen var han aldrig en Transformer. Leksaken köpte Hasbro/Takara in från Macross-sortimentet. Jetfire är en regelrätt Veritech som visserligen kan förvandlas från flygplan till robot men inte hade i originalserien att göra. Men som en gigantisk figur fullproppad med små tillbehör som ger samlare grått hår idag blev han väldigt populär.
Det är mer stor tveksamhet jag kryssar för kategorin ”Mat” på den här bloggen, men det känns närmast. En av attraktionerna på Auto Assembly Europe 2011 var specialimporterade Hostess Cakes, som mer eller mindre är ett amerikanskt Delicato, det vill säga hemska vacuumpackade sliskgrejer som oftast är tre månader äldre än bäst-före-datum. Anledningen till att en av arrangörerna hade tagit sig tid att skaffa fram dem var förstås att det var kakor med Transformers-tema.
USA är lite fascinerande på så sätt. Varje gång en hyfsat stor, hyfsat barnvänlig film lanseras så förvandlas hela landet till en enda stor reklamkampanj. Det går inte att gå in på Ica (eller vad de nu har där borta) utan att stöta på godis, flingor, yoghurt, läsk, mikromat, glass, ja praktiskt taget allt som innehåller socker, som är specialpackat och omgjort för att passa in någorlunda på den aktuella kampanjen. Här i Sverige brukar det inskränka sig till en speciell matlåda med Göta Kanal-tema, eller just nu Pucko-dryck med Tintin på framsidan.
De senaste åren har varit rätt konsekventa med utgivningen av Transformers. Vartannat år har det varit en retroboom med nyversioner av gamla favoriter (under namnet Classics, Universe eller Generations) och vartannat år har det varit filmrelaterade figurer. Det passar mig utmärkt eftersom de där åren med retrofigurer har varit rätt brutalt dyra. Trots att utbudet alltså har splittrats upp i flera säsonger har Hasbro lyckats vara rätt konsekventa och inte släppa samma figurer om och om igen i onödan (till skillnad från filmerna som har 3050 olika versioner av Bumblebee). Det har också inneburit att en himla massa figurer har fått en chans att dyka upp, från uppenbara favoriter som Grimlock, Hot Rod och Starscream till mer udda men ändå efterlängtade ansikten som Tracks, Warpath och Dirge, för att inte tala om ytterst otippade sådana som Straxus och Thunderwing.
I won an Ultimate Optimus Prime at Auto Assembly Europe which was interesting since I never, ever intended to buy it. Not only did it look fairly ridiculous in previews, in Swedish stores it costs roughly a kidney and a half, and since he’s so huge, importing is just as expensive.
Speaking of huge, though. It’s quite fun to read the claims on the box, saying he’s 55 centimeters tall. It’s extra exciting since the biggest Transformer toy of all time, Fortress Maximus, is also 55 centimeters. But it’s pretty much a lie. Optimus Prime himself is fairly small, somewhere around the Ultra size category. He then transforms his trailer into a huge battle suit which extends his legs and arms and gives him a new diaper. Pretty cool, but still only about 30 centimeters at the crest of his head, and his head is tiny by the way. Then you deploy… the fairy mode.
During Auto Assembly Europe 2011 in Uppsala, Sweden, I sat down with Simon Furman to talk about his role in Transformers mythos. The following is the result of that interview as well as a presentation Simon made that weekend. While he obviously couldn’t say much concrete about issue 81 and onwards, he gave lots of intriguing examples of things that might be revisited.
For those who don’t know who you are, tell us a little about yourself and how you’re related to the Transformers brand
My name is Simon Furman and I’m a writer for comic books, TV animation, and just recently movies. My relationship with Transformers goes all the way back to ’85, when I was hired to write an adventure for the UK version of the comic. And since then I’ve been involved with pretty much all the publishers; Marvel in the US and the UK, Dreamwave, IDW, Panini and probably a few others I’ve forgotten about. I’ve written an episode of the Beast Wars TV show, Transformers: The Ultimate Guide, so basically lots of stuff for the past 25-26 years.
After a huge hotel breakfast (one of the reasons to stay in a hotel to begin with), Auto Assembly Europe 2011 went on. The day started with another quiz, this time with random, stupidly hard Transformers facts. I consider myself fairly knowledgeable but I could answer maybe 1/10 of them.
After that, there was another charity auction, this time with more interesting stuff. There were some figures but mostly a bunch of signed cards of voice actors and Rosie whatshername from the last movie, in an appropriate lack of dress. Some went rather low but a few invited bidding wars, mostly from the auctioneer himself who paid a rather stunning 1500 SEK for a Frank Welker autograph (the voice of Megatron and Soundwave). Since I’m happily unaware of most of the actors, I could resist paying here.