Min Tradera-omgång blev en smärre succé! Framför allt de äldre Transformers-figurerna sålde nästan allihop, 19 stycken, medan de nyare och dyrare blev kvar tillsammans med DVD-filmerna. Men jag fick bra betalt, särskilt på tre av auktionerna som drog iväg lite. Å andra sidan har jag inget emot att behålla mina Binaltech-figurer ett tag till, om inte annat kommer jag att få en rejäl slant för dem vid nästa Transformers-konvent. Nu har jag pysslat och donat med att få ihop nog med kartonger och paketerat alltihop, räknat frakt och mailat samtliga köpare. Inte så illa för en massa grejer som bara tagit upp plats i kartonger i förrådet fram tills nu, och snart har jag lite mer spenderpengar att leka med.
Kategoriarkiv: Transformers
Säljer lite prylar från samlingen
Jag har (onekligen) mer prylar än jag egentligen behöver, och tyvärr kan man inte spara på allt. Då skulle jag behöva en större lägenhet och med en större lägenhet skulle jag inte ha råd med mer grejer. Därför har jag plockat igenom samlingen efter saker jag kan avvara och lagt upp dem på Tradera. Jag säljer ett gäng av de lyxiga (men ack så stora i hyllan) Binaltech-Transformers, några blandade äldre Transformers, lite filmer och så två lite mer ovanliga spelfigurer: dels NECA:s utgåva av Alucard från Castlevania: Symphony of the Night, och dels modellkitet av Mega Man som Kotobukiya gjorde. Jag köpte dubletter av båda ”bara utifall att” men eftersom det aldrig blev av att jag målade om något så säljer jag dem nu (lagom till att jag ska köpa två exemplar av Samus… bara utifall att). Klart rekommenderade figurer om du har en slant över.
Leksakerna som (nästan) tog död på Transformers
Transformers var en succé, inget snack om saken. I fyra-fem år dominerade de leksaksaffärerna med våg på våg av briljant uttänkta figurer, från de första leksakerna ärvda från japanska Microchange och Diaclone, via hela combiner-eran tillsammans med filmfigurerna, och sen en lång rad välgjorda figurer i Headmasters- och Targetmasters-sortimenten. Men säg den lycka som varar.
Så här i efterhand är det lätt att se vart det började gå snett. Masters-konceptet följdes upp med Powermasters, som visserligen hade en smart funktion där en liten figur blev en motor som rent fysiskt gjorde det möjligt att förvandla roboten. Det var många bra karaktärer (inklusive min favoritversion av Optimus Prime och radarparet Darkwing och Dreadwind), men kvaliteten på figurerna började dala. Det blev simplare förvandlingar och mer stora plastblock i grälla färger.
En riktig Transformer, typ
En kreativ japan (förstås) har lyckats bygga en radiostyrd bil som kan förvandla sig till en lika radiostyrd robot. Vansinnigt coolt, och inte är den superstor heller. Faktum är att den inte är mycket större än min 1/10-robot…
Transformers: Regeneration One – nu börjas det igen

Det första numret av Transformers: Regeneration One heter 80.5 av en enkel anledning. Det är ett mellannummer som gavs ut gratis under Free Comic Book Day för att uppmärksamma den kommande serien, som i sig är en direkt uppföljning på den gamla Transformers-serien som slutade i och med nummer 80, i slutet av 1991 här i Sverige.
Jag läste serien nästan religiöst och det var den enda media om Transformers jag hade någon relation till (tv-serien gick på skumma kanaler jag aldrig hade). Aldrig hade jag trott att den skulle fortsätta drygt tjugo år senare – och att jag fortfarande skulle vara intresserad.
Vad ska man bränna pengar på härnäst?
När det är lönedags finns alltid risken att man känner sig rik eller åtminstone måttligt bemedlad, och då händer det ofta att jag sticker iväg och köper något jag egentligen inte behöver men gärna vill ha. Just nu vill jag av någon anledning köpa Stepper, en Japan-exklusiv Transformer som jag egentligen inte har någon anledning att köpa. Stepper var ursprungligen en ommålad Jazz som släpptes väldigt sent i den gamla serien. Nu har de gjort en ny Stepper av den nya Jazz-figuren som redan den är förbaskat snygg, och av någon anledning är den snäppet ännu bättre i de här färgerna. Men för att köpa den måste man bo i Japan och köpa en bok och sedan beställa för den typ 500 kronor med en kupong, och därför är priset för oss västerlänningar extra högt på grund av det här extrasteget. 113 dollar vill de ha för en figur som alltså egentligen är en ommålad version av en 15-dollarsfigur plus ett extra vapen. Och det värsta är: köper jag honom kommer jag att känna mig tvingad att köpa även hans kompanjon Artfire som släpps till jul… för troligen närmare 130 dollar.
Prestationsångest av Transformers-byggande
I somras byggde jag ju min jätteversion av Smokescreen som jag blev riktigt nöjd med. Men i samma veva började Jarrod på TFW2005 bygga sin Masterpiece-version av Prowl (Smokescreens ”brorsa”). Det är alltså en mindre skala, 1/25, jämfört med min 1/12, vilket kräver betydligt mer pysseljobb. Men istället för att ta en färdig figur i rätt storlek och hacka sönder den har han använt enstaka delar från en Gundam-modell och sedan handbyggt alla smådelar. Jag handbyggde huvudet på min och låt mig konstatera att det är ett himla pilljobb. Men då är det ändå bara en klump med detaljer. Jarrod handslipar och skär till bitar som vecklar ihop sig och passar in i förvandlingen, och det räcker inte med öppna hål på baksidan utan allt ska fyllas igen med luckor och sånt.
Köp en Transformer för två miljoner dollar
Har du pengar över? Är du tidernas största Transformers-fan? Är du fullständigt från vettet? Då kan du köpa den här Porsche 935 från 1974 som förutom att det var den första i sitt slag och är topptrimmad så inihelvitte, så var det också inspirationen designmässigt till en av tidernas mest klassiska Transformers, Jazz. Martini-dekoren tonades förstås ner men resten av dekoren behölls. Två miljoner dollar lär den inbringa på auktion.
Jag står nog över. Men skulle någon auktionera ut Datsun-bilen som stod som modell för Smokescreen så vete sjutton om jag inte lite raskt skulle planera ett rejält bankrån…
Sixshot kommer tillbaka

Bra timing, Takara. Knappt har jag gått igenom Transformers-böckerna där Sixshot har en ganska stor roll så utannonseras det att figuren från 1987 ska släppas igen. Och jag som trodde att jag var klar med originalfigurerna efter Fortress Maximus och Shockwave. Sixshot är en rejäl figur som dessutom har en himla massa former, och han kör den där typiska Decepticon-designen med lila och vitt på ett strålande sätt. Samtidigt är det en kantig, oposerbar tegelsten som jag egentligen inte har några som helst nostalgiska band till. Hmmm, hur göra? Hur som helst släpps Sixshot i juli, troligen till ett rätt saftigt pris…
Transformers: The IDW Collection
Sedan IDW tog över Transformers-licensen från det konkursade Dreamwave (som i sin tur jobbade hårt med att återuppliva figurerna i serieform från Marvels gamla serie från åttiotalet) har det släppts lite lågt räknat en miljon olika serier. Eller så kändes det i alla fall. Jag följde den första, Infiltration, som var lite väl lågmäld. Sen började det hända grejer, men i samma veva började det släppas sidoserier, miniserier och så dessutom Spotlights: enstaka nummer som fokuserade på en figur åt gången. Massvis med Transformers alltså, men dyrt att prenumerera på amerikanska lösnummer och svårt att hålla koll på kontinuiteten, för en sån finns faktiskt.
