Kategoriarkiv: Playstation 3

300 toppspel #17: Flower

Flower
Format Playstation 3
Utvecklare ThatGameCompany
År 2009
Genre Unik

Redan från start fångade Flower mig. Hela konceptet med att spela som vinden med en extremt enkel rörelsekontroll kändes fräscht och intressant. Jag hade väntat mig ett flummigt spelupplägg i stil med det relativt överskattade Fl0w, men jag fick en upplevelse som jag sent kommer att glömma. Från stillsamma ängar gick färden i lugn och ro över berg och dal. Att introduktionssekvenserna berättade om en jäktig, dyster stad förstod jag inte mycket av. Sen övergick dagen till skymning och sedan till natt, och helt plötsligt tog spelet en ny vändning och en tydlig berättelse tog form. Måhända var symboliken med olycksbådande, elektrifierat järnskrot aningen övertydlig men det gjorde Flower till en resa. Slutklämmen, med gudomlig musik och fantastiska vyer, fick mig att kapitulera totalt. Den närmaste jämförelsen är väl Rez, men Flower är ännu mer fokuserat och minimalistiskt. Poesi i rörelse är en överanvänd klyscha men i det här fallet stämmer det nog alldeles. ... Läs hela texten

Recension: Outland

Jag tror inte att man kan beskylla finska Housemarque för att vara särskilt nyskapande. Deras debuttitel till Playstation 3, Super Stardust HD, var inte bara en nyversion av ett av deras ursprungliga spel från Amiga-tiden, det spelet i sig var också en klon av Asteroids. Xbox 360-golfaren Golf: Tee It Up var mer än lovligt likt Everybody’s Golf. Och Dead Nation var en hybrid av praktiskt taget varenda uppifrån-shooter någonsin kryddad med Left 4 Dead. Ja, till och med innan de blev Housemarque gjorde de det tekniskt strålande men rätt menlösa Elfmania, en Street Fighter-variant med spetsiga öron. ... Läs hela texten

Fullständig fadäs för PSN

Nu har Sony berättat om varför PSN har varit nere i fem dagar och det är knappast uppmuntrande läsning. Det var mycket riktigt en hackerattack som gjorde att de valde att stänga ner PSN, för att undvika ytterligare intrång. Sedan dess har det officiella beskedet varit att man arbetar på att ”göra om” hela systemet och förbättra säkerheten. Nu heter det att ”vissa funktioner” kommer att vara igång inom en vecka. Om du såg fram emot Outland som skulle släppas i veckan lär du alltså få vänta vidare (det släpps däremot till Xbox 360 samtidigt så den chansen finns ju). ... Läs hela texten

PSN är nere

Ingen vet riktigt vad det beror på, om det är en massiv hackerattack för att hämnas Geohot (som gjorde upp med Sony och kom relativt lindrigt undan men är förbjuden från att hacka deras produkter igen), om det är vanligt underhåll, om Portal 2-köparna har överbelastat tjänsten så till den milda grad eller om någon på Sony har råkat slita ut en kabel, men PSN har varit nere under dagen och ännu finns inga besked om när det kommer igång igen. Typiskt, precis när jag tänkte köpa på mig Y’s-samlingen för att ge min PSP en sista (?) genomkörare. ... Läs hela texten

Testa Fancy Pants Adventures!

Jag missade tydligen det ursprungliga Flash-spelet Fancy Pants när det begav sig, men nu har det tagit steget till konsolvärlden och blivit ännu mer påkostat. Fancy Pants Adventures är ett ohyggligt charmigt plattformsspel med starka drag av N+ fast betydligt mer spelbart. Huvudpersonen är en skön streckgubbe som mycket riktigt har riktigt sjyssta brallor. Hela alltet ser ut att vara animerat i Paint och spelkontrollen är skön om än aningen oprecis. Tyvärr hinner jag inte spela det i helgen men det här ska testas mer! Det släpptes den här veckan till både Xbox Live Arcade och Playstation Network, testa snarast! ... Läs hela texten

El Shaddai – mästerskap i märklighet

Ett demo på det ytterst märkliga actionspelet El Shaddai: Ascension of the Metatron släpptes till japanska Playstation Store igår och nu har jag hunnit testa. Och jag är förbluffad. Bilderna sade en del men det går inte att jämföra med att se det i rörelse. Jag hamnar mitt i en kolsvart trädgård där träden – eller är det moln – blåser i vinden. Det är som en neontavla från åttiotalet i rörelse. Märkliga ansikten avtecknar sig mot himlen. Så går jag uppför en trappa mot ingenting och hamnar i en kontrastrik miljö där svävande plattformar och mystiska fiender väntar. Det är som en blandning av Okami, Persona, Killer 7 och Rez fast på riktigt högkoncentrerat LSD, och då var de spelen rätt drogliberala till att börja med. Efter en kort tripp där hamnar jag i en sidscrollande värld där tiden skiftar från dag till natt och enorma vågor slår upp för att bära mig vidare. Allt detta till tonerna av ytterst skum gitarrfusion och med ett rätt elegant och utmanande Ninja Gaiden-liknande kampupplägg. Lägg sedan till någon sorts högtravande japansk tolkning av gammaltestamentliga karaktärer och du har ett spel som minst sagt är annorlunda. Och en kort stund med spelet talar för att det har nog med spelbarhet för att backa upp sin extrema estetik. Kanske blir det påfrestande i längden men jag tror att detta kommer att bli ett kultspel. ... Läs hela texten

Recension: Dynasty Warriors 7

Efter en längre tid då Dynasty Warriors-spelen släpptes årligen, plus Xtreme-utgåvor, Empires-versioner, Tactics-varianter, för att inte tala om spinoffs som Samurai Warriors och Warriors Orochi, tog Koei faktiskt en paus med sin huvudserie. Del sju är den första på flera år och den första sedan Koei gick samman med Tecmo. Har de då förvaltat tiden väl och gjort ett spel som inte bara är ännu en i raden av historiska charkuterisimulatorer?

Till skillnad från de flesta av de tidigare spelen väljer man inte en karaktär för att sedan banka sig igenom cirka femtio år av inbördeskrig. Nej, istället får vi följa historien om vart och ett av de tre kungadömena, från den gemensamma starten vid Gula Turbanerna-upproret och slagen mot tyrannen Dong Zhuo, och sedan hela vägen till deras respektive slutstrider. På vägen möter vi dels förstås originalhjältarna Liu Bei, Cao Cao och Sun Jian, men vart och ett av de cirka tjugo slagen som varje sida får vara med i har en egen huvudperson. På så sätt hinner jag spela som nästan alla innan jag ser slutsekvenserna och får prova på figurer som alltid har gått oanvända i tidigare spel, som Pang Tong eller Huang Zhong. För första gången fortsätter också handlingen efter cirka år 230 där vi får följa Jin-kungadömet som slutligen skulle bli det som gick segrande ur striden, och med dem ett helt nytt gäng hjältar. ... Läs hela texten

Disgaea 4 kommer till Sverige

Disgaea var en minst sagt frisk fläkt i strategirollspelsträsket när det släpptes för sex år sedan, och det blev en liten favorit för mig också. Det enda man egentligen kan klaga på är att spelet är alldeles för fullpackat för sitt eget bästa. Det gick bokstavligen att spela i evigheter och levla upp figurer och vapen in absurdum och lite till. Därför hoppade jag över tvåan och sedan trean som släpptes till Playstation 3 men med samma grafik. Jag brukar vanligen inte gnälla på grafik (se exempel) men det kändes lite väl gammalt. Alla såna reservationer kan vi glömma nu för Disgaea 4 är fullständigt omritat och ser alldeles bedårande ut. Arga minderåriga demoner, explosiva pingviner och lättklätt kattfolk, allt är sig likt men mycket, mycket fräschare. Jag utgår från att den sanslösa humorn och det intelligenta taktiska upplägget är bevarat. Disgaea 4 släpps i höst i Sverige. DOOD! ... Läs hela texten

Super Street Fighter IV Arcade Edition blir DLC

Vad jag tycker om DLC är nog väldokumenterat men i vissa fall är det önskvärt, till exempel när Capcom vill uppgradera Super Street Fighter IV för att matcha arkadversionen som finns i Japan. Istället för ytterligare en skiva à 400 kronor blir det nu ett nerladdningsbart paket, som alltså lägger till tvillingarna Yun och Yang, den rätt meningslöse Evil Ryu och så Oni som är en superboostad variant av Akuma. Utöver det är också spelet ombalanserat (Makoto ska till exempel ha blivit starkare) och det finns förbättrade funktioner i Replay Channel. Det låter som en utmärkt anledning till att återvända till de senaste årens absolut bästa fightingspel, tycker jag. ... Läs hela texten

Lite intryck av Dynasty Warriors 7

Så var Dynasty Warriors 7 äntligen här, och tandläkaren lyckades fixa min tand med en vanlig lagning utan att behöva rotfylla, för vilket min plånbok är evigt tacksam. En bra dag på det hela taget, och jag som hade sån ångest tidigare.

Jag firade kvällen i sällskap med Liu Bei och Guan Yu. Shu är förstås det första riket jag vill spela med, som vanligt. Redan från start märks det en ganska markant skillnad. Istället för att jag får välja min karaktär och sedan spela igenom hela historien (från år 180-nånting till 236) så börjar jag i rollen som Liu Bei. Direkt från mellansekvenserna står jag i hans skor och striden är igång. Inget bläddrande i menyer utan pang på bara. Det är en skön förbättring och skapar betydligt större flyt. De flesta minisekvenserna under själva striderna är också eliminerade vilket gör att det blir mer överskådligt. Jag minns med fasa de första spelen då varenda öppnad port eller besegrad fiende innebar en meningslös femsekundersfilm som tog lika länge att ladda. ... Läs hela texten