Transformers Masterpiece Tracks

Med ett namn som en nerlagd musiktopplista och en alternativform som en blåmetalliclackad amerikansk muskelbil med flames är Tracks mer eller mindre 80-talet förkroppsligad. Han dök upp i den andra säsongen av tv-serien och var i huvudsak med i de första numren av tidningen 1988, precis när jag började läsa. Tillsammans med Smokescreen och Hoist blev han en favorit trots att han egentligen hade en väldigt liten roll och praktiskt taget ingen personlighet i tidningen. I tv-serien, som jag inte har sett i efterhand eftersom den har åldrats ohyggligt illa, är han en vandrande narcissist-arketyp, vilket passar rätt väl på hans design. ... Läs hela texten

Lego Dimensions-tillägg: Marty McFly (Back to the Future)

Nu ska vi kika närmare på Marty McFly, ett av tilläggen till Lego Dimensions. Som minifigur betraktad så fanns han tidigare bara i den numera slutsålda DeLorean-bilen som släpptes via Lego Cuusoo/Ideas, så han har lite samlarvärde i sig. Ett av hans tillbehör, svävarbrädan, är också exklusiv för det här paketet och lär bli rejält eftertraktad. Den ihoptryckta DeLorean-modellen är däremot rätt märklig och kan bara med lite god vilja ses som den berömda tidsmaskinen.

Med Marty får man en ny bana, som väldigt kortfattat sammanfattar den första filmen. I praktiken är det fyra segment, från doktorns verkstad till parkeringsplatsen med de libyiska terroristerna (som här är aningen mer barnvänliga i sin beväpning), via en lada på vischan 1955 till den slutliga aktiveringen av tidsmaskinen via blixtnerslag. Det är väldigt traditionellt Lego-plattformande med några små sidouppgifter där spelets huvudroller får hjälpa till (Gandalf är en hejare på svävarbräda, visar det sig) och avklarat på en halvtimme. ... Läs hela texten

De första bakåtkompatibla på Xbox One

Major Nelson, Microsofts talesperson, har avslöjat de första 104 Xbox 360-spelen som kommer att vara spelbara på Xbox One. Det här var en stor del av anledningen till att jag slog till på den nya konsolen i somras, och det var spännande att se vilka titlar som kommit med från start, den 12 november.

Det finns i praktiken fyra kategorier: spel som är kompatibla som jag gärna spelar igen, spel som är kompatibla som jag redan har på PS3 men skulle kunna tänka mig att köpa på Xbox 360 för att spela igen, spel som inte är kompatibla och så en massa spel som jag inte bryr mig om. ... Läs hela texten

Recension: Rock Band 4

Som jag har längtat. Det var väl egentligen bara en tidsfråga. Trots att genren kvävde sig själv så är och förblir det sanslöst kul med plastinstrument. Vare sig man tragglar expertspår med en ensam gitarr eller drar av pudelrocksdänga efter pudelrocksdänga med ett samlat band så är Rock Band lika med underhållning i högsta klass.

Problemet är ju att serien föddes och dog på den förra konsolgenerationen, och representerade en ganska rejäl investering. Många har köpt på sig hundratals låtar och förstås en eller ett par uppsättningar instrument (beroende på hur många man hann spela sönder). För att överhuvudtaget ha en chans att locka tillbaka de gamla fansen behövde Harmonix lyckas med något unikt – att bevara allt det gamla. Vi kan jämföra med Singstar, som utlovade att de gamla låtarna skulle gå att flytta över allt eftersom de blev tillgängliga. Med facit i hand fick jag över ett tjugotal låtar och sen har Sony inte släppt något nytt på åtta månader, så spelet är stendött och fullständigt meningslöst, och dess enda existensberättigande var att det gav mig ”Let It Go”. Activision skapade sitt förstapersons-Guitar Hero med en ny gitarr som ursäkt för att inte varken stödja gamla instrument eller gamla låtar, och märkligt nog verkar det fungera. ... Läs hela texten

Back to the Future-nostalgi i legostaden

Jag hade egentligen hoppat över den. Legos fankonstruerade version av den klassiska DeLorean-tidsmaskinen hade lite knepiga designval, och jämfört med den senare Ecto-1 från Ghostbusters var det ett mycket simplare bygge. Men en kombination av Back to the Future-jubiléet nyligen och det faktum att jag ville köpa Marty McFly till Lego Dimensions gjorde saken lite annorlunda. Det ursprungliga setet från 2013 har förstås gått upp i pris till ungefär det dubbla, men om jag inte behöver köpa Marty och eftersom jag redan hade drygt hälften av delarna så blev det betydligt billigare. Det enda märkbara var de exklusiva detaljerna med tryck från originalbilen. ... Läs hela texten

King of Fighters XIV – kvantitet över kvalitet?

SNK har själva bara visat upp fyra figurer, men det finns ett rykte om att spelet kommer att ha en hel massa figurer. 50 stycken, närmare bestämt, vilket vore rätt sensationellt för ett första spel med en ny motor. Hela sexton lag plus två bossar skulle lämna utrymme för massvis av favoriter, och inte minst massor av nykomlingar. Det kan jämföras med King of Fighters XII, som saknade nästan alla, och varken det eller uppföljaren hade egentligen några nyheter (jag räknar inte Ash-kopian till slutboss). Det skulle i så fall också kunna förklara att spelet ser ut som rostad dynga, och ett givet fall av kvantitet framför kvalitet. Men även om det är en besvikelse, så har King of Fighters egentligen aldrig varit ett snyggt spel. Inte ens 1996, när mycket av grafiken ritades om efter de första två spelen, var det snyggast i klassen – både SNK och Capcom hade bättre pixelkonst i andra spel. Det är väl snarare ett problem att det är svårt att locka nya fans utan flådig grafik. ... Läs hela texten

Minifigurmassaker i I Love That Minifigure

Samtidigt som Great Lego Sets släppte också DK den här boken, I Love That Minifigure. På närmare tvåhundra sidor presenteras lika många minifigurer i alla tänkbara stilar och åldrar, från de första rymdgubbarna och riddarna till Velma från Scooby-Doo och Sheldon från Big Bang Theory. Det är en eklektisk blandning som bara är vagt ordnad enligt teman som ”skurkar” eller ”yrken”, men generellt med tyngdpunkten på senare år då detaljerna onekligen blivit bättre och bättre med tiden. Det är också proportionellt extra många exklusiva figurer som garanterat inte går att få tag på idag, inklusive gjutna guldversioner av Boba Fett och speciella figurer utformade för fangrupper. ... Läs hela texten

Och så var nästa års Street Fighter V-figurer läckta

Seriöst, Capcom? Trodde ni att PC-betan av Street Fighter V inte skulle hackas sönder och samman för att leta rätt på hemligheter? Nu är i alla fall hemligheten ute: den sista ordinarie figuren och de första sex som kommer att släppas som DLC under nästa år. Låt oss ta en titt.

Karaktären vi trodde hette Zen heter i själva verket Fan, tydligen med kinesiskt uttal. Det säger oss nästan absolut ingenting, så länge det inte är ett gästspel från Konamis gamla Yie Ar Kung-Fu (vilket vore sensationellt coolt men ganska osannolikt). Fan är förutom en svensk svordom också ett vanligt kinesiskt namn, så det kan vara nästan vad som helst. En shaolin-figur kanske, vilket kanske skulle förklara ihopblandningen med Zen? ... Läs hela texten

Nostalgitrippen Great Lego Sets

Två nya böcker med Lego-tema har nyligen släppts av DK. Great Lego Sets är ett maffigt paket som visar sig innehålla både en rejäl bok och ett litet men ljuvligt bygge. Boken är en hyllning till några av de bästa och mest minnesvärda Lego-seten genom tiderna, men det är inte en regelrätt topplista utan mer ett representativt urval av hela företagets historia, från 50-talets enkla hus på plastmattor fyllda med leksaksbilar i metall, till nutidens superkomplexa tusenbitsbyggen. Och boken börjar också med en riktigt matig tidlinje där alla stora nyheter presenteras, och en ingående artikel om hur ett modernt set skapas från idéfasen till färdig produkt. ... Läs hela texten

Recension: Transformers Devastation

Transformers borde vara ett lätt koncept att göra spel av, men av någon anledning var det egentligen bara ett spel som någonsin lyckades helt och hållet: Transformers till Playstation 2. Numera saligt insomnade Melbourne House satte ihop ett hejdundrande actionspel som dessutom var ett av de tekniskt mest avancerade spelen till formatet och bjöd på oförglömliga strider mot det vandrande slagskeppet Tidalwave eller Aztek-ruinduellen med Cyclonus. Det enda egentliga problemet var väl att spelet baserades på den intetsägande Armada-serien och att de tre spelbara Autoboterna (Optimus, Red Alert och Hot Shot) därför inte var särskilt spännande. ... Läs hela texten