Välkommen tillbaka till Yharnam

Expansionen The Old Hunters har släppts till Bloodborne, och jag har hunnit spela några timmar. Och direkt kan jag konstatera att detta inte är någon barnlek. Det går att komma åt det nya området tidigt, efter de första två nödvändiga bossarna (Gascoigne och Amelia), men frågan är verkligen om du är redo då. Många av fienderna motsvarar de extra tuffa engångsjägarna man stöter på i resten av spelet, med den skillnaden då att de dels har tyngre vapen och dels måste besegras varje gång. ... Läs hela texten

En balrog-prototyp

En av världens stora orättvisor (nåja) är att Lego aldrig kom sig för att slutföra sin uppsättning Lord of the Rings-baserade set. Det har aldrig varit mer uppenbart än när vi fick grejer som Svarta Porten, ett godtyckligt piratskepp och en plojig scen i Vattnadal istället för nödvändiga grejer som Lavskägge, balrogen, Sauron, Eowyn och Faramir. Särskilt när det redan fanns designer för dem. I Travellers Tales-spelet fanns uppbyggda, detaljerade versioner gjorda i äkta virtuellt Lego. Redan då hyste jag planer på att försöka återskapa balrogen från spelet och några futtiga promobilder, men det var en väldigt kort scen, det var rätt mörkt och spelet var rätt lågupplöst. ... Läs hela texten

Powermaster Optimus kommer tillbaka

Takara och Hasbro fortsätter att utveckla och uppdatera sin historia. Efter en lång rad välkomna återvändanden i Combiner Wars (som gav oss kompletta team av Constructicons, Protectobots, Combaticons, Aerialbots och Stunticons) så fortsätter serien med Titan Returns, som är en återgång till ett koncept från sent åttiotal. Minnesgoda Transformers-fans kommer ihåg Headmasters, Targetmasters och Powermasters, där små figurer (oftast människor med cyborgmodifikationer) förvandlades till huvuden, vapen eller ”motorer” för de ordinarie robotarna. Eftersom serietidningen, åtminstone i Sverige, kom igång senare än tv-serien så fokuserade den också mer på de senare figurerna. ”Klassiska” G1 överstökades på en halvsäsong 1987 och från och med 1989 var det inte längre Optimus Prime som var chef utan Powermaster Optimus Prime, som sedan fortsatte de sista tre åren. Det var också den Optimus-leksak jag hade, efter att en äldre kompis sålt bort sina grejer. ... Läs hela texten

Det är fest i min mun

Det är fredag och jag gjorde omvägen förbi den lokala Ica-handlaren. Fördelen med den här butiken är att de har ett delikatessutbud som saknas i de större butikerna, med en riktigt bra chark. Men framför allt har de Lindor på lösvikt!

För några år sedan (och kanske fortfarande?) fanns en uppsättning lyxigare lösviktsgodis där praliner och grejer där de här fantastiska chokladkulorna från Lindt ingick, men det här är någon specialiserad variant som har funnits ett tag nu. Ordentligt dyrt men så, så värt det. Vi pratar inte bara om de ordinarie röda kulorna som innehåller den ljuvligaste mjölkchoklad, och inte bara de härliga blå med mörk choklad. Nej, det finns också hasselnöt och kokos för den som gillar sånt, men framför allt Stracciatella (vit choklad med flisor av mörk) och en alldeles makalös vit choklad med jordgubbssmak. ... Läs hela texten

Alvernas hem i Grönmården

Ett av mina långvariga Lego-byggen är äntligen klart. För ett par år sedan byggde jag en massa av mina rollspelskaraktärer i Lego och placerade dem utanför ett värdshus, aningen ombyggt utifrån ett befintligt set. Redan då fanns vaga planer på att bygga fler av de platser vi hade hittat på och jag började spinna vidare på en gammal idé om att mitt alvpar Aradin och Emana skulle etablera en ny bosättning i Grönmården (som skogen hette under den era i Midgård som Sagan om Ringen Rollspelet utspelar sig i). Förutom att det skulle vara två Lothlorien-liknande plattformar i två gigantiska träd, intill en klippkant där ett vattenfall störtar ner, så hade jag bara en vag skiss av upplägget. När jag köpte operahuset i Sydney så började planerna ta mer konkret form: jag fick tonvis med bruna bitar och lärde mig lite praktiska tekniker som jag använde till floden. Det skulle också visa sig att de vita ”seglen” skulle fungera bra även som alvhustak. ... Läs hela texten

Mer Valkyria-spel till PS4

Valkyria Chronicles (Senjou no Valkyrie) var en av de stora behållningarna med att ha en Playstation 3 tidigt i dess livstid. Det sålde relativt bra under förutsättningarna men delvis på grund av brist på troféer och ett knepigt DLC-upplägg innan folk riktigt var vana vid det, så blev det ingen jättehit. Efter två uppföljare som kom till PSP istället (varav den senare bara i Japan) rann serien ut i sanden. Men det ska påpekas att det första spelet senare släpptes till Steam och har lyckats dra ihop en halv miljon exemplar där, så onekligen finns det intresse för spelet. ... Läs hela texten

Lego Creator Ferris Wheel (10247)

ferriswheel_01

Det slog mig just att jag aldrig skrev något om det gigantiska Ferris Wheel från Legos Creator-serie, men jag får ursäkta mig med att jag var rätt sjuk just då och nätt och jämnt orkade bygga ihop det med lite hjälp från kompisar. Eftersom det tydligen inte räcker att knycka samlarnas pengar en gång om året med de fantastiska modulhusen har Lego börjat med en serie nöjesattraktioner. Förra året kom Fairground Mixer och i våras var det dags för detta pariserhjul.

Det färdiga hjulet är nästan 60 centimeter högt och dominerar såväl min som de flestas Lego-samling. Faktum är att förutom några enstaka set som Orthanc, Eiffeltornet och förstås en Super Star Destroyer ställd på högkant så finns det få officiella set i den här storleksklassen. Visserligen är det till stor del tomrum i konstruktionen, men mäktigt är det ändå. Det är positivt och negativt. Positivt eftersom det har en lämplig skala mot figurerna och rymmer massvis med åkare, men negativt eftersom det tar så förbaskat mycket plats. Bara markytan motsvarar en stor basplatta på 38×38 centimeter, men själva hjulet sticker ut över kanterna så det går inte att ställa riktigt intill modulhusen. Just nu har jag en liten park som buffert men snart kommer inte det här att rymmas i legostaden. ... Läs hela texten

Figma Yu Narukami – en Persona-pimp i plast

Ursprungligen hade han inte ens ett officiellt namn, den gråhårige protagonisten i Persona 4. Han var den arketypiske shonen-hjälten; tystlåten, händig med ett svärd och en brudmagnet utan dess like. Men sakta men säkert växte han som karaktär, genom sina vänner och sina äventyr. Persona 4 exploderade i popularitet och fick en anime, en remake, tonvis med merchandise, ett par fightingspel, ett dansspel och den tyste hjälten fick namnet Yu Narukami eftersom det är väldigt knepigt att fortsätta kalla någon Hero. Och när det väl slutade, när jag hade spelat klart Persona 4: Golden, var jag nästan lika förtvivlad över att få säga upp bekantskapen med honom som hans vänner på tågplattformen. ... Läs hela texten

Cloud i Smash Bros

Så, uppenbarligen är Cloud (från Final Fantasy VII, för er som levt under en sten sedan 1995) med i Super Smash Bros numera. Det … var oväntat. Men kul. Nu spelar jag inte Smash Bros längre, men jag måste definitivt övertala någon Wii U-ägare att skaffa honom. För det verkar vara en väldigt trogen tolkning komplett med Buster Sword (förstås), Limit Breaks och både originalkostymen och den från Advent Children. Jag spelar oftast Link men Cloud är ju faktiskt betydligt coolare. ... Läs hela texten

Lego Dimensions-tillägg: Nya (Ninjago)

Ninjago är en av Legos populäraste egna franchiser och förutom ett kort uppehåll har serien pågått sedan 2011. Jag har inte direkt följt den förutom att jag har snappat upp namnen på de färgglada ninjorna, men några av seten har jag köpt eftersom det är rätt kul med den allmänt asiatiska estetiken. I den mån jag har någon favorit är det Nya, även känd som Samurai X, dels eftersom hon är en samuraj och samurajer > ninjor, dels eftersom hennes figur är en av Legos coolaste, och dels eftersom hon har en gigantisk samuraj-mecha att vandra runt i. ... Läs hela texten