Lego MOC: Shell Majorna

Sedan det släpptes ett Lego-modulhus med 50-talsdesign i början av året har jag varit sugen på att komplettera det med något i liknande stil. En byggnad jag har lagt till märke till när jag har varit i Göteborg är Shell-stationen i Majorna, vid rondellen mellan Bangatan och Djurgårdsgatan. Den tämligen unika takkonstruktionen med fem upphängda sektioner från hålls uppe av vajrar från en central pylon var en utmaning att bygga i Lego, och jag kunde tänka mig att den skulle passa in på 50-talet. Nu visar det sig att stationen faktiskt byggdes 1971, men det får duga. ... Läs hela texten

Tetris-effekten

Nu under helgen finns ett demo på Tetris Effect – det kommer att sluta fungera sen eftersom Tetris är ett spel som liksom går att spela i oändlighet annars. Jag drog hem det för att testa, och nu vet jag inte om jag ska köpa det. Inte för att det är dåligt, utan för att det är sanslöst intensivt. Tetris är redan i sig något man fastnar i, vilket gav upphov till själva benämningen Tetris-effekten, där man ser former roteras framför ögonen även efter att man har slutat spela. Lägg sedan till VR och Tetsuya Mizuguchis sedvanliga synestetiska blandning av ljud, bild och vibrationer, så blir det ännu bättre. Eller värre, beroende på hur man ser det. Jag spelade cirka en halvtimme och kände nästan att det var tillräckligt redan där. ... Läs hela texten

Hela Playstation Classic-utbudet avslöjat

Det blir ingen Playstation Classic för mig. Det kan jag konstatera efter att hela det 20 spel stora (lilla?) utbudet har visats upp. Mina farhågor besannades och det är en salig blandning av klassiker (som jag inte råkar bry mig om) och ”klassiker” som var de första spelen folk spelade men som egentligen var genomruttna.

* Battle Arena Toshinden – total dynga då och nu, som bara fascinerande när man inte hade sett något annat.
* Cool Boarders 2 – något SSX borde väl gå att få tag på fortfarande och de lär vara hundra gånger bättre.
* Destruction Derby – kul då, trasigt kaos idag.
* Final Fantasy VII – förstås en klassiker men också tillgängligt precis överallt redan.
* Grand Theft Auto – kul en kort stund idag tills man har kört över en trupp munkar.
* Intelligent Qube – fastnade aldrig för det då, men visst, kvalitativt pussel.
* Jumping Flash – rätt meningslöst idag.
* Metal Gear Solid – se Final Fantasy VII.
* Mr. Driller – ett kul pusselspel som håller.
* Oddworld: Abe’s Oddysee – aningen föråldrat.
* Rayman – har inte spelat, borde ha potential att hålla.
* Resident Evil Director’s Cut – fullständigt menlöst efter tusen nyversioner.
* Revelations: Persona – första spelet är inget Persona 4 eller ens Persona 3.
* Ridge Racer Type 4 – Riiiiiiiiiiidge Racer!
* Super Puzzle Fighter II Turbo – kul men också utgivet massor av gånger.
* Syphon Filter – den här typen av spel är ospelbara idag.
* Tekken 3 – är någon entusiastisk över detta?
* Tom Clancy’s Rainbow Six – se Syphon Filter.
* Twisted Metal – se Destruction Derby.
* Wild Arms – det var föråldrat redan när det (sent omsider) konverterades till PAL. Vem bryr sig idag? ... Läs hela texten

2B kommer till Soul Calibur VI!

Haha, ibland är de mest uppenbara gissningarna också de som stämmer. Jag tror inte att det här hade läckt, som mycket annat i det här spelet, men det ansågs på något sätt givet. 2B från Nier: Automata kommer som gästkaraktär till Soul Calibur VI. Med sig har hon sin droid och förstås sina svävande digitala vapen, men designmässigt passar hon faktiskt in rätt väl (hon har ju redan möjlighet att ha sönder sina kläder…). Utöver 2B själv kommer också kostymdelar för att göra Kainé, en ny bakgrundslåt, en ny bakgrund och lite annat småpyssel. Jag utgår från att allt detta ingår i säsongspasset. ... Läs hela texten

Castlevania – säsong två av många?

Drygt ett år tog det, för ynka två timmar till av animerat Castlevania. Även om man tycker att IGA:s Bloodstained tar evigheter så är det nog åtminstone en längre upplevelse. Men där den första säsongen av Netflix Castlevania mer eller mindre bara var en introduktion är säsong två den faktiska huvudmenyn, och under de här två timmarna hinner mycket hända.

Som ni minns hade Trevor och Sypha precis träffat Alucard och påbörjat sin resa tillsammans. Deras första mål blir Belmont-familjens övergivna fäste, där hemligheten för att besegra Dracula kan gömma sig. Men minst lika mycket tid, om inte mer, ägnas åt Dracula och hans anhängare. Och här blir det minsann en oväntad djupdykning i Castlevania-loren. På sin sida har den gode Vlad en uppsättning högre vampyrer, men också två forgemasters: Isaac och Hector. Jajamen, huvudpersonerna från det tämligen menlösa Castlevania: Curse of Darkness till Playstation 2 etableras och får minst lika mycket karaktärsutveckling som övriga. Isaac är totalt omdesignad och är inte längre en rödhårig goth/S&M-fantast, men Hector är som tagen rakt av från det tidigare spelet, och faktum är att när dammet har lagt sig efter den här säsongen känns, bisarrt nog, Curse of Darkness som den starkaste kandidaten för nästa del. ... Läs hela texten

Legos Overwatch-set har visats upp

Butikskedjan Target släppte bilder på hela den första serien av kommande Lego-set baserad på Overwatch. Sex stycken släpps i första omgången, i början av januari, och de kommer att täcka in en ganska rejäl del av karaktärsutbudet, åtminstone de mer kända. Mitt Overwatch-spelande är väldigt begränsat, men jag är ändå sugen på en del eftersom de har roliga designer och är lite av ett kulturfenomen.

Gissningsvis kommer det att röra sig om dessa priser, om man räknar på hur Lego brukar konvertera:
Watchpoint: Gibraltar (med Pharah, Mercy, Winston och Reaper) – 999 kr
Dorado Showdown (med McCree, Reaper och Soldier:76) – 349 kr
Hanzo vs Genji – 249 kr
Bastion – 599 kr
D.Va & Reinhardt – 499 kr
Tracer vs Widowmaker – 149 kr (jag kan tänka mig att detta blir populärt) ... Läs hela texten

På god väg genom Libra of Souls

De senaste två dagarna har jag spelat Soul Calibur VI nästan oavbrutet, och till större delen det nya äventyrsläget Libra of Souls. Åtta och en halv timme, närmare bestämt. Jag har visserligen hunnit med lite storyläge och sånt också, men de stora hemligheterna brukar finnas upplåsningsbara i andra lägen så jag fokuserade där.

Det hela är upplagt som ett rollspel, som tar sin början i en hamn i Indien. Efter ett litet snack med den mystiske Zasalamel börjar din resa genom först Sydostasien, sedan norrut genom Kina och sen västerut längs handelsvägarna. Handlingen tar dig från plats till plats, men när som helst kan (och bör) du välja att springa iväg på fria äventyr. Här kan du välja ditt mål fritt från tillgängliga platser. Det är lite kul att olika rutter kostar olika mycket – det är mycket smidigare att resa runt Himalaya istället för att försöka gå tvärs över, till exempel. Men på vägen riskerar du också att möta banditer, som visserligen ger möjlighet att samla på sig mer skatter. ... Läs hela texten

21 years of Soul: Soul Calibur V

Finally, we have the fifth installment. It was revealed through a series of puzzles on the official site, eventually showing off a big change in direction. Mitsurugi and Siegfried appeared in older, slightly greyed versions, and it was soon established that the game took place after a Tekken 3-like time gap. Sophitia was gone for good, replaced by her kids Patroklos and Pyrrha. Since women over 35 can’t exist in a fighting game most of the originals like Xianghua and Taki were removed and replaced by successors, but Hilde barely made it by virtue of being young enough in the previous game. For Ivy and Tira, Namco mainly shrugged and didn’t age them. And the generational thing didn’t really go anywhere. Besides Mitsurugi and Siegfried, the rest didn’t age either. And replacing most of the original cast once more (see I and II) didn’t go down well. Leixia, Natsu and Xiba were derided as silly, childish versions of Xianghua, Taki and Kilik, and replacing the Alexandra sisters with two angsty kids really wasn’t appreciated. ... Läs hela texten

21 years of Soul: Soul Calibur IV

It’s funny, but I can’t remember any particulars about the release of Soul Calibur IV. The first images turned up in the summer of 2007 and being the first game to release on Playstation 3 and Xbox 360 it was beautiful to look at. A huge surprise was the fact that both versions would yet again get exclusive characters, this time around none other than Darth Vader and Yoda, with the new character Apprentice being in both versions to promote Star Wars: The Force Unleashed. As time went on, the game also introduced a bunch of guest characters designed by mangakas, but unlike the creation fighters in III there was very little cohesion and they were all female with varying levels of absurd designs. Scheherazade was an elf, Angol Fear was an anime fighter in an otherwise realistic-ish game, Shura was a generic badass and Kamikirimusi was a weird demon. The only one who felt like she could have been a proper Soul Calibur character was Ashlotte, a gothic robotic clockwork maiden. ... Läs hela texten

21 years of Soul: Soul Calibur III

Only two years after part II, it was time again. In early 2005, images appeared, once again with Mitsurugi and Taki as the leads, but also showing off three new characters: Zasalamel, Setsuka and Tira. This time the game was Playstation 2 exclusive, probably since the console had smashed most of its opposition. It lead to a lot of resentment however, and Soul Calibur III remains a very divisive game. I loved it though. For once I kind of enjoyed the new characters, mostly because they didn’t replace anyone. In fact, everyone was back! That Siegfried was once again his own character and even the main protagonist didn’t hurt either. ... Läs hela texten