månadsarkiv: februari 2016

Det blev en sjöko till slut

Flaggskeppet, bokstavligen, för den uppsättning set som släpptes i samband med The Lego Movie, var Metalbeard’s Sea Cow. Denna gigantiska pjäs är en av de större som Lego någonsin har tillverkat. Som skepp betraktat är det överlägset störst – med över 2700 delar är det mer än tusen delar större än det klassiska Imperial Flagship (och närmare tvåtusen delar större än gamla Tigerhajen). Tyvärr så innebär det förstås också att det är överlägset dyrast, med ett utpris på 2799 svenska kronor. Så det fick bli kvar på butikshyllorna i många fall. Här där vi inte har en lika hysterisk samlar- och scalpingmarknad så ska det till en rätt rejäl rea för att någon ska nappa. ... Läs hela texten

Se Zootropolis snarast

Jag var och såg Disneys senaste animerade film, Zootropolis, och jag är minst sagt imponerad. Nog för att konceptet och trailers lovade gott, men det fanns oväntat mycket att gilla. Grundidén är ganska enkel: det finns inga människor. Istället har djuren utvecklats från sina primitiva stadier och blivit moderna, stadslevande däggdjur som lever sida vid sida (vad som gäller för fåglar eller insekter framgår inte, men troligen är de fortfarande ”djur”). Men till skillnad från den gamla tidens Disney-filmer där djur uppträdde som människor utan någon vidare förklaring (Robin Hood, Basil Mus eller hela Kalle Anka-grejen) så är det en viktig del av handlingen här. ... Läs hela texten

Spelbutikernas inte vara

Rent statistiskt är det kanske inte särskilt pålitligt underlag, men jag kan konstatera att det numera inte finns några traditionella spelbutiker varken i Östersund, Skellefteå, Luleå, Karlskrona eller i centrala Stockholm, och det är sorgligt. Inte nog med att Game klappade ihop, Gamestop verkar försvinna här och där också. Nu kanske det var ett sammanträffande att butiken i Gallerian i Stockholm stängdes i samband med att det byggs om, men det är ytterligare en i mängden. Jag minns med sorg den gamla TVspelsbörsen mittemot Åhlens City, där jag storögt betraktade Neo-Geo-kassetter på mina få besök i stan. Om man inte rör sig utåt från stadskärnan så finns bara Webhallen. Och all heder till Webhallen, som gör mycket för att arrangera hardcoregamer-grejer, men det är inte samma sak. Till Webhallen går man när man vet vad man vill ha. Det är nästan bokstavligen samma sak som att hämta grejer på Posten förutom möjligen att personalen är lite kunnigare. ... Läs hela texten

Sangoku-figur till Dead or Alive

Efter att ett helt gäng Virtua Fighter-figurer dök upp i Dead or Alive och att banden med Ninja Gaiden förstärktes, plus att spelet har fått oändliga drösar med kostymer från diverse Tecmo-Koei-spel, så är det ingen jätteöverraskning att vi nu även får en karaktär från Samurai Warriors. Det är förstås ännu en dam, i form av Ii Naotora. Naotora var faktiskt en historisk kvinnlig daimyo som regerade ett område under en kort period, men jag förmodar att hennes verkliga förebild möjligen hade lite mer kläder på sig. Hur som helst kommer hon att åtföljas av fler kostymer och lämpliga banor, som om Dead or Alive inte redan hade en drös lämpliga tempel och slott. ... Läs hela texten

Lego Elves: The Starlight Inn (41174)

Legos fantasysatsning fortsätter med sin tredje våg nu i mars. Den här gången är temat drakar och varenda set av de sex som släpps har med drakar att göra på något sätt, antingen genom stora bitbyggda, färgglada drakar med drag av My Little Pony, eller med små portabla babydrakar. Av den här omgången var det ett set som särskilt lockade: The Starlight Inn. Elves-serien har generellt hållit hög kvalitet, men förutom skeppet och ett par byggnader är väldigt många set av typen ”blandade kristaller och rosa lövverk på någon sorts klippbit”. Och det finns onekligen lite sånt här också, men i huvudsak handlar det om en liten men elegant byggnad. ... Läs hela texten

Storytrailer på Uncharted 4

Även om jag var lite, lite besviken på Uncharted 3 så går det inte att komma ifrån att den här serien bjuder på den fläskigaste matinéupplevelsen och den bästa grafiken som hela industrin har att erbjuda. Fy sjutton i tjugosju helsiken så snyggt detta är! Det känns lagom att återvända till serien nu efter att ha fått vila i några år. Men att det här skulle vara någon sorts slut för Nathans historia? Jo tjena.

Karlar med svärd

Efter sisådär 17 timmar är jag halvvägs genom Suikoden II. Jag har precis besegrat Kiba och hans son, och så har jag rekryterat Camus och Miklotov, två riktigt rekorderliga riddare som gjorde min syster alldeles till sig när det begav sig. Sen plockade jag också upp Futch och den fåordige Humphrey via ett sidospår. För att inte tala om att jag sprang på den bedårande förvirrade teleporteringsmagikern Viki i en skog. Det rullar på och snart är det dags för en av spelets mäktigaste scener. ... Läs hela texten

Marie Rose är problemet

deadoralive_marierose

Dead or Alive Xtreme 3 släpps om en dryg månad, i Japan. Och den här gången verkar det bli enbart i Japan. Inte för att det stoppar någon som bryr sig eftersom spelet är regionsfritt på både Playstation 4 och Vita. Men även om jag gillade ettan en gång i tiden så är det väldigt svårt att gilla det här spelet.

Inte för att det nödvändigtvis är något fel med grundkonceptet: ren fan service med tjejer i bikini. Det hade väl inte skadat med lite jämlikhet och möjlighet för intresserade att få glutta på spelets killar (som tydligen ska få badbyxor i det ordinarie spelet), men att Kasumi springer runt i bikini för allmän beskådan stör mig inte som sådant. Då måste man börja uppröra sig över Chun-Li i Street Fighter V och sen svenska sommarstränder och sen går det bara utför och snart är man taliban. ... Läs hela texten

Ett klent första intryck

Street Fighter V är ett bra spel i grunden, det är det inget tvivel om. Men inte ens jag känner mig särskilt nöjd med möjligheterna just nu. Jag har redan diskuterat att mycket innehåll saknas, men det hade varit acceptabelt om det som fanns ändå var utmärkt. Men nästan allt kretsar kring online, och matcherna fungerar väldigt dåligt just nu. Så efter att ha spelat igenom Story Mode med samtliga figurer på ganska exakt två timmar (till skillnad från många andra tryckte jag inte förbi alla mellansekvenserna) så har jag i praktiken bara Survival Mode att leka med tills någon tittar förbi för lite stryk. Det är inte okej. ... Läs hela texten

Inkompletta spel

Imorgon släpps Street Fighter V. Det ligger redan och väntar på min hårddisk och behöver bara Capcoms allsmäktiga och godtyckliga godkännande för att jag ska få börja spela. Det här med ägande har aldrig varit mer oklart.

Man kan också fråga sig vad det är som släpps imorgon. Street Fighter V är visserligen komplett på samma sätt som, låt säga, arkadversionen av Street Fighter III: Third Strike. Man kan slåss mot varandra. Man kan slåss online (vilket är fokus för det här spelet eftersom arkadhallar är ett minne blott). Och man kan köra några kortfattade matcher mot datorn och få lite story att kika på. De första recensionerna har varit väldigt kritiska mot den saken, med viss rätt. För även om Street Fighter V i huvudsak är ett flerspelarspel så förväntas det mycket mer numera. Mortal Kombat X är förstås en nära jämförelse, och även om själva spelandet där är gjort av bajs dränkt i blod så har det massvis av innehåll. Och innehåll, utan närmare definition, är tydligen viktigast av allt numera. Mer innehåll kommer till Street Fighter V i form av fler figurer från mars och framåt, samt ett stort påkostat Story Mode i juni. ... Läs hela texten