Jag har provat mig fram lite mer, och även om det känns som att det går långsamt så är det ständiga förbättringar (som det så fint brukar heta i Lean-sammanhang). En dramatisk skillnad är att det nu är knockback på attackerna, det vill säga att fienderna studsar bakåt när man slår dem. Det är dels en viktig komponent i spelbarheten, då det gör att man får en aning andrum, men också väldigt viktigt för känslan. Det behövs flera saker: att fienderna reagerar visuellt (ryggar tillbaka), att det hörs ett ljud (klank) och att de faktiskt verkar påverkas av attacken. Här har jag någon bugg att lösa fortfarande, men ändå en rejäl förbättring. Det var extremt knepigt att få till, men lösningen blev att helt enkelt låta fienden ”fly” från spelaren under en väldigt kort period. Jag blev också tvungen att hantera hur de reagerar när spelaren inte är i närheten, eftersom de kan ta skada av andra saker, t ex varandra.

Den andra stora skillnaden blev … Läs hela texten

Tanken var att ägna semestern åt Dreams, men som vanligt kom en massa annat i vägen. Med bara en vecka kvar har jag i alla fall äntligen kommit igång, och nu börjar det faktiskt finnas lite fungerande gameplay. Uppföljaren till Aethyr blir ett mer regelrätt actionäventyr, och för att ha någon sorts action behövs åtminstone två parter. Jag hade byggt min karaktär Niereth för att fungera i ett 2D-sammanhang och börjat bygga en bana, men jag insåg att jag hellre ville ha samma isometriska perspektiv som i Aethyr. Så jag började nu med att ta bort begränsningarna och anpassa henne för 3D. Jag har också lagt till en snabbare horisontell attack som inte hade fyllt något syfte i 2D. Samtidigt har jag löst några gamla buggar. Till exempel fungerar nu stegarna som jag hade tänkt.

Därefter har jag gett mig på fiender, och vi börjar förstås med orcher. Deras 2D-mekanik att skjuta mot huvudpersonen fungerade utmärkt även i 3D, och jag har sedan byggt ut mer … Läs hela texten