Med alla sex Seacons på plats kan jag äntligen sätta ihop Piranacon. Förvandlingen är väldigt standardiserad vid det här laget och det handlar i princip om att lösa armar och djurhuvuden ska sättas fast hyfsat stadigt, så att de med lite god vilja ser ut som en kompakt kroppsdel. Snaptrap blir en kompakt torso och precis som Hun-Grrr har han bra proportioner förutom att låren ofrånkomligen blir ganska tunna. Men så fort jag börjar hänga på de separata delarna blir intrycket snabbt väldigt imponerande. Seacons har inga definierade platser och tanken är att de ska kunna skifta runt fritt, så Skalor och Seawing fick bli armar, Nautilator och Tentakil ben, och Overbite ett vapen.

Till skillnad från Abominus, som alltså såldes även i svenska butiker (sent omsider), och Predaking som såldes som ett komplett paket via import, så består alltså Piranacon av exklusiva specialutgåvor som säljs direkt från Takara-Tomy i Japan och via Hasbro i USA. Priset är därefter … Läs hela texten

Slutligen den sista och största av Seacons, ledaren Snaptrap, som i Japan går under det föga imponerande namnet Turtler. Han är en ganska rejält ombyggd version av den tidigare ledarfiguren Hun-Grrr, som åtgärdar flera av bristerna med den figuren. Istället för en tvåhövdad drake förvandlas han till en sköldpadda (generöst tolkat), och för att åstadkomma det behövs en hel del nya finesser och lite fusk. Ryggkanonerna och skölden är helt enkelt löstagbara, men originalet hade också åtminstone skölden lös, så det är inte någon stor försämring. Och det hade nog varit svårt att göra Snaptrap på ett annat sätt utan en helt egen design, som förstås aldrig hade kommit på tal för en så obskyr karaktär.

Resultatet är dock en riktigt cool figur. Tack vare ryggkanonerna och skölden får han en grövre överkropp som gör att armarna inte ser lika grova ut. I gengäld är midjan fortfarande supersmal, och den enda visuella bristen, men ska man vara … Läs hela texten

Sist ut av de fem mindre Seacons blev Seawing, eller Kraken som han fick heta i Japan. Hans ursprungliga leksak har en personlig historia för mig: det var en figur som jag lekte med hos två bröder som bodde i kvarteret bredvid. En av bröderna fick cancer och dog ung, så på ett märkligt sätt påminner mig den här karaktären om honom.

Rent objektivt var Seawing, som så många andra av de mindre combiner-figurerna, ingen särskilt bra leksak, med märkliga proportioner och nästan total brist på poserbarhet. Den nya Seawing är åtminstone poserbar, men dras också med märkliga proportioner. Han bygger på samma modell som Cutthroat (och i förlängningen Swoop), med en del stora förändringar. Eftersom han förvandlas till en rocka används armarna för att göra huvudet bredare, och det innebär att händerna blir lite på sniskan i robotform. Han har också extremt tunna lår men jättegrova vader, och istället för ett coolt fågelhuvud på bröstet är det bara en … Läs hela texten

Overbite var nog min favorit av de ursprungliga, och jag tror han tar den platsen här också. Han förvandlas till en haj med armar och ben, och därför var det förstås nära till hands att använda samma modell som Rippersnapper. Men det finns fortfarande skillnader, och både hajhuvudet och fötterna är justerade för att fungera bättre för Overbite. Som sina kollegor är han väldigt välmålad, framför allt på överkroppen som egentligen är gjuten i turkost men målad lila. Färgerna är också ännu ett märkligt exempel på kombinationer som inte borde fungera, men lila, turkos och cerise skapar på något märkligt sätt en bra helhet.

Som jag minns honom brukade Overbite vara vapnet i teamet, kanske för att hajfenan passade bra som någon sorts armstöd i hans vapenform. Det återstår att se hur jag använder honom den här gången. En nackdel med att han har ett eget färgschema är att han inte passar riktigt lika bra ihop med de fyra andra, som antingen kör … Läs hela texten

Tentakil, som faktiskt behåller sitt namn i den japanska versionen, är och var en väldigt udda figur i sammanhanget. Han blev någon sorts monstruös bläckfisk med ett gigantiskt ansikte och åtta tentakler plus ben. I ett väldigt kreativt användande av en gammal modell har man byggt om Moonracer (och en del andra kvinnliga Transformers) till Tentakil genom att byta ut den stora ryggsäcken mot praktiskt taget hela bläckfisksektionen och bara göra små justeringar på armar och ben.

Resultatet blir en lite fipplig figur som känns bräckligare än sina kollegor, och liksom Moonracer har han ett gigantiskt paket på ryggen som gör honom aningen baktung. Men båda formerna fungerar bra och Tentakil har både en bra färgsättning och en cool design. Beväpnad med sina kombinerade gevär och en stor yxa är han också beväpnad till tänderna. Även Tentakil har en Piranacon-hand, så uppenbarligen har allihop det.

Tentakil har massvis med målade delar – … Läs hela texten

Skalor och Nautilator delar på mycket av sin konstruktion med varandra, och därmed även med Blot, och de har samma torso, överarmar och ben. Skillnaden ligger i alla tillbehör utanpå. Nautilator, som blir en hummer, har förstås rejäla klor och åtta ben. Klorna är modifierade från Blot och har samma smarta förvandling, men resten är nytt. Det gör att hummerbenen hamnar nere på hans egna ben istället för på ryggen, vilket ändrar hans design en del. Jag stör mig lite, lite på att klorna är i turkost och inte i grått, men det fungerar.

Han har också massor av tillbehör, i det här fallet en stjärtfena som blir ett vapen, ett separat gevär, och så en kort enhandsyxa. Även han har en Piranacon-hand. Mitt exemplar har inga sladdriga delar och Nautilator, eller Lobclow som han kallas, är därför en ganska solid figur men inte en särskilt spännande sådan. Hans färger är lite intetsägande även om han är välproducerad, och den ursprungliga figuren var … Läs hela texten

Seacons släpptes under våren 2020, två åt gången. Något annat som släpptes under våren 2020 var en global pandemi, vilket gjorde det ännu knivigare att få tag på de här udda figurerna. Men till slut dök de upp, och jag har börjat kika på dem. Först ut, relativt slumpmässigt, är Skalor eller Gulf som han kallades i Japan. Han var en av de mer polerade figurerna ursprungligen med rejäla leder och ganska coola färger. Det här är en relativt rättfram variant av den tidigare Blot, vilket är lite märkligt när deras djurformer är så pass olika (piraya med armar och ben eller ett litet kompakt troll).

Skalor har massvis av målade detaljer och ett slående färgschema. Det var visserligen slutet av 80-talet, men vem hade kunnat ana att puderrosa, azurblått och cerise skulle vara en lämplig färgkombination på en ondskefull robot? Utseendemässigt är Skalor närmast perfekt, förutom möjligen att benen nästan helt är blå. Förvandlingen är lite stökig … Läs hela texten