Jag åkte Magical Mystery Tour

Ringo växte upp närmare stan och hyllas på en byggnad i närheten.

För att fira moderns 70-årsdag blev det en tur till England, och specifikt Liverpool. Hela familjen är inbitna Beatles-fans, så målet var att göra en riktig vallfärd.

Det här med turistturer kan vara vanskligt. Men Magical Mystery Tour var en höjdare. Resan börjar i Royal Albert Docks i västra Liverpool, och vår guide Les var förstås extremt hurtig men väldigt trevlig.

Bussturen tar cirka två timmar och inkluderar fyra stopp där alla kan kliva av och ta bilder (Penny Lane, Georges hem, Pauls hem och Strawberry Field-porten). Det är verkligen en heltäckande resa, som täcker in samtliga Beatlarnas barndomshem och viktiga platser i deras Liverpool-historia. Det hela slutar utanför Cavern Club (som ägs av samma organisation som även har kopplingar till familjerna) där inträde ingår. Det var coolt att gå ner, men det är ju inte exakt samma lokal som ursprungligen, då den revs på 70-talet men ganska snart återställdes på samma plats. Där spelade också liveartister på två separata scener och det hela är ju en aktiv musiklokal, men det var lite för trångt för att vi skulle stanna länge. ... Läs hela texten

Evercade firar fem år

Evercade har nu funnits i fem år, och har just nu 616 spel fördelade på en hel drös kassetter. Det firar man med fem nya utannonseringar.

Först ut är Roguecraft DX, en uppdaterad version av ett modernt Amiga-spel. Det är ensamt på sin kassett, det första sådana sedan Full Void, och då förväntar jag mig verkligen en riktig höjdare. Det släpps i augusti tillsammans med den första Neo-Geo-samlingen.

I september släpps sedan två Taito-samlingar. Det är lite, lite anmärkningsvärt eftersom Taito tidigare hörde till den exklusiva skaran (tillsammans med Capcom) som bara tillät sina spel inbyggda och inte som kassetter. Men själva spelen är inte så intressanta om man redan äger både en Taito Egret II Mini och Super Pocket-varianten: Taito Arcade 1 har Bubble Bobble, Space Invaders, The Legend of Kage, Growl, Don Doko Don, Chack’n Pop, Pirate Pete, Raimais och Colony 7, och bara det sistnämnda finns inte redan på dem. Taito Arcade 2 har sedan Operation Wolf, The New Zealand Story, Rastan, Elevator Action, Liquid Kids, Kiki Kaikai, Volfied, Alpine Ski och The Electric Yo-Yo, där de två sista är nya. Visserligen hade jag tänkt byta ut min Super Pocket, så det kanske vore bra att kunna köpa Bubble Bobble separat, men å andra sidan, behöver jag en tionde version av det spelet? ... Läs hela texten

My Lego Balrog is better

Fixing the official Lego Lord of the Rings Balrog

It has been almost ten years since I got tired of the lack of an official Lego Balrog, and made one myself.

Now, however, Lego has finally revealed their official The Lord of the Rings: Balrog™ Book Nook (10367)… and it’s not very good? The idea of a ”book nook” is trendy right now, and their other one with Sherlock Holmes is kind of cute, also providing a bunch of cool figures. But this is lacking on many levels. The balrog itself is chunky, round and has very little definition. The wings are spindly. The whip is pretty weak. There is no sword. The face, while obviously printed, looks cartoony, but is probably the best part. The wings do attach to the pillars and open with the structure which is a neat feature, but at the same time I don’t think it’s really worth the sacrifice. ... Läs hela texten

Obskyra fightingspel kommer tillbaka … till arkad

Som vanligt är det massor av fightingspelsnyheter på Evo Japan. Men under tiden har exA-Arcadia utannonserat en massa nya spel till sitt arkadsystem. På exA-Arcadia-maskiner får man välja mellan massor av olika spel, så det finns utrymme även för mer obskyra titlar. Tidigare har de till exempel släppt nya varianter av Rage of the Dragons och Breakers Revenge.

Nu kommer en rad nygamla titlar, bland annat det tecknade Rabbit (ett spel som ursprungligen släpptes av EA i Japan, märkligt nog), Daraku Tenshi: Fallen Angels (ett mörkt och märkligt fightingspel), Martial Masters (ett extremt välanimerat spel av IGS, som fanns med i en samling på Switch nyligen) och Blazing Strike (ett indiespel som redan har släppts på konsol men får en uppdaterad version på arkad). Men kanske mest oväntat är att Tattoo Assassins kommer. Det var en Mortal Kombat-klon av Data East som aldrig släpptes officiellt eftersom det var tämligen uselt, och som bara existerat i enstaka exemplar – även om det också dumpats och gick att spela på emulator. Jag undrar hur mycket de har fixat det för att det ska vara spelbart. ... Läs hela texten

Transformers Masterpiece Star Saber

För ett par år sedan släppte Hasbro en magnifik nytolkning av Star Saber och Victory Leo i Haslab-programmet, som innebar att tusentals fans fick crowdfunda det stackars fattiga leksaksföretaget så att de kunde släppa något alldeles extra. Tyvärr var det programmet, då, inte öppet för oss i Sverige, så ett par figurer som lätt hade varit värda de cirka 1500 kronor de kostade ursprungligen sköt direkt upp till 3000 kronor på andrahandsmarknaden, och har sedan bara fortsatt uppåt. Så mycket tyckte jag inte att det var värt för två relativt obskyra figurer, trots att de är rätt unika. ... Läs hela texten

Evercade: Codemasters Collection 1

Eftersom EA numera äger Codemasters (och därmed Sensible Software) så kunde inte A500-gänget få in några av deras spel på sin maskin, och Evercade-kassetten slutade tillverkas i förtid. Var det värt att leta rätt på den för dubbla priset? Det finns ju ändå sjutton spel på den, inklusive några riktiga klassiker. Låt oss testa alltihop och se om det är värt att sörja vad som troligen blir EA:s nästa offer.

Bee 52

Jag vill minnas att Jeff Gerstmann var rätt brutal mot det här spelet i sin genomgång av samtliga NES-spel, men det är inte uselt. Menlöst, möjligen, men det har sin lilla charm. Det är ett shoot’em up där man flyger ett bi som ska samla på sig nektar, samtidigt som man skjuter vilt mot spindlar, gräshoppor, myror och annat otyg. Med en eskalerande arsenal värdig ett Cave-spel är det en ganska bisarr historia, men det är knappast värt att spela någon längre stund. 2/5 ... Läs hela texten

Ett år med Evercade: de bästa och sämsta kassetterna

På drygt ett år har det blivit väldigt mycket Evercade. Det inser jag när jag ser min stapel på 18 kassetter (snart 19), ungefär en tredjedel av alla som har släppts. Samtidigt är det ett väldigt samlarvänligt format, där varje kassett är så pass billig att det lätt blir ett impulsköp. ”Bara ett till”-faktorn är hög, och så går ju faktiskt spelen att sälja vidare. Nypriset är 250-300 kronor, och på Tradera kan du sälja de flesta spelen för 100-200 kronor, förutom enstaka titlar som stuckit iväg till runt 700. I praktiken kan vi nog inte räkna med att senare spel blir särskilt värdefulla. Som vanligt gällde det att ha hoppat på tåget innan det blev alldeles för populärt, och det var nog innan 2024. Jag ser dock lyckligtvis att intresset verkar högt, och Blaze fortsätter ju att prångla ut två kassetter inte riktigt varje månad men nästan. ... Läs hela texten

Recension: Split Fiction

Brothers: A Tale of Two Sons var det absolut bästa spelet jag spelade 2013, ett fullkomligt magiskt äventyr. A Way Out var strålande och bjöd på fantastiskt smart co-op. It Takes Two var årets bästa spel 2021. Ingen press inför det här, eller?

Men Josef Fares har lyckats igen. Split Fiction är nästan ofattbart i sitt omfång och fantasi. Handlingen är kanske inte särskilt speciell utan mest en ursäkt för att få äventyra sig igenom den ena vansinniga världen efter den andra. Zoe och Mio är två hoppfulla författare som beger sig till den inte alls dystopiska korporationen Hader som erbjuder en unik möjlighet: en maskin som gör deras fantasi till verklighet. Men Mio anar oråd och vill dra sig ur, men fastnar istället tillsammans med Zoe, och tillsammans måste de försöka stoppa företagets lömska planer. ... Läs hela texten

Recension: Suikoden I&II HD Remaster

När jag spelade igenom Suikoden för ett antal år sedan, troligen på min Vita, var det fortfarande ett utmärkt spel. Men redan då kändes det gammalt. Och även om jag hade påbörjat en genomspelning av tvåan så hade jag inte kommit mig igenom det på sistone. Kunde det verkligen vara så att de här spelen hade åldrats?

Men när jag drar igång Suikoden i den här upphottade versionen känns det redan fräscht. Det beror till stor del på porträtten. När Junko Kawano ursprungligen ritade porträtten till Suikoden för ganska exakt trettio år sedan och de blev inscannade för att rymmas på några futtiga pixlar vardera på en lågupplöst Playstation-skärm gjorde det knappast någon glad. Visst, jag gillade porträtten redan då, och det var några av de första som pushade mig mot att anamma en anime-stil på det jag ritar, men det var väldigt mycket god vilja som behövdes för att se vad det skulle föreställa. Nu är allt omritat och knivskarpt, och jag förstår inte alls hur Kawano lyckades göra detta parallellt med Eiyuden Chronicle. Kanske förklarar det varför båda spelen blev försenade. Men utöver det blev varenda bakgrund omritad, och resultatet är utmärkt. Suikoden I hade ganska smetiga bakgrunder som kändes halvt förrenderade, men nu är de mycket bättre. ... Läs hela texten

Blandad Switch 2-premiär

Nu har Nintendo visat upp Switch 2 på allvar, och … det var inte extremt övertygande för mig. Väldigt mycket tid gick åt till att visa hur konsolen är uppgraderad, och visst, den har bättre prestanda och kan köra HDR och 4K och sånt. Men man gjorde en väldigt stor grej av att det går att köra videosamtal. Liksom, extremt imponerande för 2015 eller så. Lyckligtvis finns ett spel inbyggt som låter dig utforska alla nya funktioner – nej, det kostar extra.

”Kostar extra” är också temat generellt. Gamecube-spel kommer till Switch Online, men bara med den extra prenumerationen som kostar extra. Då kan du spela Wind Waker, F-Zero och Soul Calibur 2 så länge du betalar månadsvis. Bra spel visserligen, men värt? Det kommer uppgraderade versioner av Switch-spel, som kostar extra. Då får du högupplösta versioner av Zelda-spelen (inklusive en mobilapp för guider som doftar Xbox Ones flerskärmsfunktionalitet), och ny funktionalitet i Super Mario Party Jamboree som låter dig använda den nya Switch 2-kameran för att stoppa in dig själva i spelet, vilket var extremt imponerande 2003 i EyeToy Play. Nintendo vågade inte ens visa priset, men enligt andra sajter kommer konsolen att kosta 470 euro och spelen från 70 till 90 euro. Vad det innebär i kronor vågar jag inte ens spekulera i. 5500 till 6000 för konsolen, och 800 till 1000 för spelen? Välkommen till nutiden. ... Läs hela texten