Lego Ghostbusters Ecto-1 (2020)

I egenskap av en vuxen person som gladeligen har köpt Lego i åtta år kunde jag inte undvika att le lite i mjugg åt Legos nya ”18+”-utgåvor, som är precis vad det inte låter som. Tidigare kallades det för Creator Expert, men behöll i stort sett samma designspråk som övrigt ”barn-Lego”. Med 18+ har alla set fått ett gemensamt, propert utseende med svarta glansiga lådor, ungefär samma som Architecture-serien, för att liksom understryka att det är inte är leksaker utan kreativa byggset för en vuxen publik. Ungefär som när spel började kallas interaktiv underhållning, och ungefär lika fånigt.

Med det sagt har Lego verkligen pumpat ut magnifika set för en äldre publik i år. Ideas gav oss International Space Station, ett gigantiskt piano, den strålande nostalgiska Pirates of Barracuda Bay, och ett vansinnigt charmigt set baserat på Sesame Street. I Star Wars fick vi en jätte-Cantina och en A-Wing i lyxutgåva. Det släpptes ett jättepaket med hela Diagon Alley från Harry Potter, två stora retrofigurer av … Läs hela texten

Publicerat i Prylar, Rekommenderat | Etiketter , | Lämna en kommentar

Transformers War for Cybertron Earthrise Prowl & Ironhide

transformers_prowl_ironhide00

Det var inte länge sedan jag fick tag på Earthrise-versionen av Smokescreen. Som ett lustigt sammanträff vände Hasbro på steken med de här två karaktärerna. I Siege-utgåvorna var Prowl en vanlig figur och Smokescreen exklusiv. Nu när båda släpps igen går Smokescreen att köpa som vanligt medan Prowl enbart finns i ett Amazon-exklusivt paket tillsammans med Ironhide, som även han har fått en liten uppdatering sedan han släpptes i Siege.

Jag tycker generellt att Hasbro gärna hade fått sikta på nya karaktärer till de båda serierna istället för att släppa måttligt uppdaterade versioner bara ett år senare. Nåväl. Båda två är klassiska karaktärer och jag hade ingen Ironhide överhuvudtaget längre, så det får väl vara värt det lilla problemet. Notera dock att Amazons notoriskt usla svenska portal inte har de här figurerna, så jag fick beställa dem från Tyskland.

Prowl är alltså mer eller mindre samma modell som Smokescreen och förvandlas till en aningen Nissan-inspirerad sportbil … Läs hela texten

Publicerat i Prylar, Transformers | Etiketter | Lämna en kommentar

Jag saknar Japan

figma_labrys00

Det är ganska exakt ett år sedan jag kom hem från Japan och även om jag inte hade planerat att återvända än på ett bra tag, så känns det extra angeläget nu när det överhuvudtaget inte går. Får vi bara ordning på det här vaccin-grejset, så kommer jag att börja planera igen. Under tiden besöker jag Japan så gott jag kan, via mat, via VR, och via Youtube.

Spridda minnen som poppar upp när jag sitter och drömmer mig tillbaka:

* Hur jag ägnade timtals åt att kuta runt i Akihabara och Hiroshima, på alla möjliga Lashinbang och Book-Off, i jakten på Figma-versionen av Labrys, och hur jag slutligen hittade henne på tredje våningen i Nakano Broadway … och hur jag sedan inte ens har kommit mig för att recensera figuren. Värt.

* Den stora besvikelsen när jag upptäckte att Osaka överhuvudtaget inte använde de fenomenala och praktiska Suica-korten, och hur det åtminstone delvis kompenserades av speakerrösten på Osaka-tågen, som är så himla trevlig och alltid låter som … Läs hela texten

Publicerat i Mat | Etiketter | 1 kommentar

Jag testar SNES Classic Mini

3/5

Jag har haft den i flera år vid det här laget, men det blev aldrig av att faktiskt testa alla spelen. Den här minikonsolen har fördelen, och nackdelen, att så många av spelen är odödliga klassiker som jag faktiskt vill spela igenom hela vägen. Det gör att spelen som jag inte hade riktigt lika mycket nostalgi för har fått vänta. Men nu ville jag passa på att jämföra den med Mega Drive Mini och PC Engine Mini, så låt oss se vad som väntar i det här utbudet. Det är det överlägset minsta, med hälften så många spel som Segas konsol (troligen helt och hållet ett sammanträffande), men troligtvis också det överlägset bästa.

Contra III: The Alien Wars
Det börjar kanske vara ett mönster med de här retrosamlingarna, men om jag spelar ett spel och förlorar alla liv den första minuten så har jag numera väldigt svårt att engagera mig nog för att komma vidare. Contra III, eller Super Probotector som det hette, är aningen snällare än Contra: Hard Corps på Mega Drive, och därför mycket roligare. Här får man i alla fall en liten tripp innan liven tar slut.

Donkey Kong … Läs hela texten

Publicerat i Retro, Spel | Etiketter , , , , , , , , , , , , , | 2 kommentar

Nausicaä of the Valley of the Wind – mangaversionen

Trots att det rent formellt inte är en Studio Ghibli-film brukar Nausicaä of the Valley of the Wind räknas som en av dem, och även en av de bästa. Hayao Miyazaki var tidigt i karriären involverad i både anime (som tecknare åt andra studior) och som manga-tecknare. 1982 fick han i uppdrag att skapa en serie till tidningen Animage och från början var det inte meningen att det skulle bli en film. Men Nausicaä blev snabbt extremt populär, och man började anpassa berättelsen i de första sisådär tvåhundra sidorna till filmformatet. Resten är alltså historia.

Men serien fortsatte, och trots avbrott då och då när Miyazaki var som mest upptagen med Studio Ghibli, så fortsatte serien att publiceras i Animage ända fram till 1994. Seriens avsnitt har sedermera publicerats i olika samlingsvolymer. Den jag köpte samlar seriens sju volymer i två rejäla böcker. Serien är mestadels svartvit, men det finns ett antal extremt snygga fullfärgsbilder från tidigare omslag. Med i boxen … Läs hela texten

Publicerat i Böcker, Serier | Etiketter , | Lämna en kommentar

Lego släpper Ecto-1 i samlarversion

En tidig succé i Lego Ideas var Brent Wallers Ecto-1 från Ghostbusters, som sedan ledde till att Lego släppte högkvarteret separat och sedan även hade med Ghostbusters i framträdande roller i Lego Dimensions. Nu fortsätter man samarbetet med en större, extremt påkostad modell av Ecto-1 som baseras på den nya (försenade) filmen. Den släpps inte förrän preliminärt nästa sommar, men du kan köpa bilen från och med mitten av november.

Och även om den är baserad på Afterlife, så är det ju i princip samma bil och det går att låta bli alla rostdekaler för att få den i toppskick. Och den är designad av Mike Psiaki, så det lär vara ett toppenbygge i största allmänhet.

lego_ecto1_2020 … Läs hela texten

Publicerat i Prylar | Etiketter , | Lämna en kommentar

Jag testar Mega Drive Mini

2/5

Jag har äntligen fått tid att sätta mig ner med min japanska Mega Drive Mini och plöja mig igenom spelutbudet. Betygen är förstås satta utifrån hur mycket glädje jag har av dem idag, inte hur bra de var när de kom, och om jag sågar din barndomsfavorit så får du väl härja om det på Twitter eller nåt.

Alisia Dragoon
En tidig Game Arts-skjutare med ganska cool grafik och ett ösigt upplägg, men det är ruggigt svårt och om du förlorar så är det bara att börja om från början.

Assault Suit Leynos/Target Earth
Närmast ospelbart svårt mech-actionspel där det regnar fiender och attacker från första sekunden, och din ammunition räcker inte långt. Det har fått en remake och kanske är en klassiker i det dolda, men så mycket tid tänker jag inte ge det.

Beyond Oasis/Story of Thor
Ett sent och tämligen komplext actionrollspel med klara Zelda-vibbar, men ett mer intressant stridssystem. Möjligen är det lite för komplext för sitt eget bästa där varje knapp har minst två-tre funktioner, men det skapar också ett kul djup. Musiken är dock bedrövlig – vad gjorde Yuzo Koshiro egentligen? Med bättre ljud hade jag nog velat spela igenom hela, nu blir jag tyvärr snabbt … Läs hela texten

Publicerat i Rekommenderat, Retro, Spel | Etiketter , , , , , , , , , , , , , , , , | 1 kommentar

Jag testar PC Engine Mini

3/5

PC Engine Mini släpptes i våras, men det var lite komplicerat att få tag på den då pandemin försenade den officiella releasen i väst. Det var väl i och för sig lämpligt, då den ursprungliga konsolen bara fick en halvhjärtad release i USA och aldrig släpptes officiellt i Europa. Trots det har Konami (som numera ju äger Hudson och NEC:s spelutbud) gjort varianter för varje region, där Europa fick en specialversion under namnet Core Grafx. Till slut importerade jag Core Grafx direkt från Japan, men det har tagit ett tag att testa alla spelen. Värt att nämna är att konsolen innehåller två separata spelsamlingar, en översatt för Turbo Grafx-16 (och Core Grafx), och en på japanska för PC Engine. Man skiftar enkelt fram och tillbaka mellan dem, men jag hade föredragit att ha alltihop i samma lista. I övrigt har dock konsolen ett väldigt charmigt interface där spelen bootas upp med olika animationer beroende på om de släpptes på Hucard (tunna kassetter) eller på CD-ROM.

PC Engine Mini har överlägset flest spel av minikonsolerna (om man inte räknar C64:an), men frågan är hur bra de håller idag. Jag har därför testat samtliga och bedömt utifrån hur kul de är med moderna mått, där 1 är ospelbart och 5 är en klassiker.

Air Zonk
En märklig shoot’em … Läs hela texten

Publicerat i Rekommenderat, Retro, Spel | Etiketter , , , , , | 2 kommentar

Niantics många misstag

Jag spelar fortfarande Pokemon Go, men jag börjar fråga mig varför jag fortsätter. På sistone känns det som om Niantic bara har gjort märkliga val som sakta men säkert gör spelet mer och mer frustrerande. Till stor del påverkar förstås pandemin det här. Det kan inte vara lätt att designa ett spel som går ut på att promenera runt, resa i världen, och samla stora mängder kompisar på ett ställe, när alla de sakerna är begränsade eller helt omöjliga. Men samtidigt har de gjort många saker sämre än vad de borde vara.

Generation fem är den största i serien, och det finns extremt många Pokemon att samla på sig. Men i Pokemon Go har de släppts extremt sakta under ett år nu. Problemet är att den grundläggande mekaniken, att leta runt i omgivningen, knappt används längre. För att motivera de olika spelmekanismerna är väldigt många Pokemon exklusiva till olika grejer. Till exempel finns det några som bara går att hitta om man kör väldigt mycket … Läs hela texten

Publicerat i Iphone/Android, Spel | Etiketter | Lämna en kommentar

The three masterpieces of Christopher Tin

Christopher Tin albums

As part of the Kickstarter campaign for To Shiver The Sky, Christopher Tin made a set of all three albums available. And since I only had the first two downloaded and because they are some of my favourite albums ever, I obviously jumped at the chance to get a signed set. And it is finally here.

I’ve written about To Shiver The Sky and the first two previously (in Swedish) and there isn’t much to add. All three contain some amazing music by a great composer, and while I still prefer the more varied tone of Calling All Dawns and The Drop That Contained The Sea, the last album is constantly growing on me and is even more refined technically.

It’s worth listening through the entire albums, and many of the tracks form a complete movement so that it’s hard to separate them. But here, in order of appearance, are my six favourite parts. Because it would be too hard to pick just one from one of them.

* I’ve listened to so many versions of ”Baba Yetu” over the years that it’s hard to pick a favourite, but … Läs hela texten

Publicerat i International, Musik | Etiketter | Lämna en kommentar