Lego Spring Lantern Festival (80107)

springlanternfestival01

För tredje året i rad släpper Lego ett par set baserade på kinesisk kultur, riktade specifikt mot den marknaden. Det första året fanns de bara tillgängliga i Asien generellt, och de var hett eftertraktade i väst eftersom de hade väldigt mycket roliga bitar och var generellt bra byggen. Förra året såg de därför till att göra dem tillgängliga även för västerlänningar, med två nya och utmärkta set. I år var det bara det här jag var intresserad av, men det är något alldeles extra.

Spring Lantern Festival är inte helt oväntat baserat på traditionen med samma namn – och ungefär så långt sträcker sig mina kunskaper i ämnet. Det vi får är däremot något mer än bara ett litet bygge, utan en fenomenal park som täcker en och en halv basplatta, som dessutom är förberett för att passa in i en vanlig Lego-stad tillsammans med befintliga modulhus. På så sätt blir Spring Lantern Festival ett inofficiellt ”modulhus” i sig, och därför redan mer intressant.

Men … Läs hela texten

Publicerat i Prylar | Etiketter , | Lämna en kommentar

10 år av Bearded Nerd

Ack, vad tiden går. Idag är det tio år (plus en dag) sedan jag först lanserade The Bearded Nerd som någon sorts substitut efter att ha skrivit för Gamereactor – i drygt åtta år. Mycket kan hända på tio år. Jag har bytt jobb, jag har börjat utforska det här med Lego igen (lite smått sådär), jag har lanserat två kortspel. Men mycket är också detsamma. Jag bor kvar i samma lägenhet (jag var på väg att byta men sen blev det pandemi, ni vet), Castlevania: Symphony of the Night är fortfarande favoritspelet och jag har fortfarande skägg (däremot desto mindre hår).

Tio år till? Sannolikt. Som ni troligen märker så har jag ingen större plan för Bearded Nerd som sådant, utan det är en plats för mig att dela med mig av saker som intresserar mig och fungerar lite som en dagbok – en webb-loggbok så att säga. Ett tag, ganska länge, höll jag aktivt kontakt med presskontakter och letade recensionsexemplar, men i längden så var det inte riktigt värt besväret. Nu spelar jag de spel … Läs hela texten

Publicerat i The Bearded Nerd | 2 kommentar

Grymma Metroidvanias på gång

Något riktigt Metroid lär vi fortfarande få vänta på, och Castlevania är nog tämligen dödsdömt. Men Metroidvania-genren lever och har hälsan, och under 2021 är det möjligt att vi får se en hel drös riktigt lovande titlar. Här är några av de bästa jag har hittat.

Gestalt: Steam & Cinder är ett steampunk-inspirerat Metroidvania med supergrym grafik, där huvudpersonen Alatheias röda hår fyller samma grafiska funktion som Alucards mantel: att skapa ett oavbrutet flyt i animationen. Extremt lovande och ska släppas någon gång under 2021.

Record of Lodoss War: Deedlit in Wonder Labyrinth är en nästan skamlös klon av Castlevania: Symphony of the Night, åtminstone när det gäller huvudpersonen Deedlit själv. Det här spelet baseras på en klassisk anime och utvecklas av ett erfaret 2D-team. Det går redan att spela i early access och har två större områden att utforska med två till som snart ska släppas, men jag vill nog vänta tills det … Läs hela texten

Publicerat i PC, Spel | Etiketter , , , | Lämna en kommentar

Transformers War for Cybertron Earthrise: Arcee, Sunstreaker och Fasttrack

transformers_arcee04

Årets Earthrise-serie har redan bjudit på massor av utmärkta figurer, och det gäller även de senaste. Men jag är inte riktigt lika nöjd med det här gänget.

Arcee släpptes för några månader sedan, men distributionen har varit lite svajig av förklarliga skäl och jag fick inte tag på henne förrän nu. Ungefär samtidigt som hon visades upp avslöjades även en Masterpiece-version av Arcee, men jag undrar om den här ändå inte är bättre, åtminstone relativt sett.

Det grundläggande problemet med Arcee är att hon designades till den första Transformers-långfilmen 1986 och aldrig var tänkt att fungera som leksak. Hon är i princip en slimmad robottjej med små lådor på axlarna. Därför brukar de flesta figurerna helt enkelt fuska hejvilt, eftersom man förstås inte är beredd att göra henne mindre slimmad. Earthrise Arcee är också praktiskt taget en Figma-figur som råkar ha en ihopfälld bil på ryggen. Den vecklas sedan ut och så tränger hon ihop sig under den. Inte … Läs hela texten

Publicerat i Prylar, Transformers | Etiketter | 1 kommentar

Lego Police Station (10278)

policestation01

One of the early modular buildings was 2009′s Fire Brigade, but Lego has been strangely reluctant to make a modular version of their ever-green police stations that turn up yearly in the City line. As a result, it was both a relief and a bit weird to finally see it released. However, Lego couldn’t have picked a worse time to make it, with much of the year spent protesting police brutality in the US. This is perhaps a more idealized police force – although let’s not try to pretend that the police of the early-mid 1900′s had any higher regard for minorities. With that in mind, let’s see what this building has to offer.

Recently, Lego has moved away from the 32 stud wide monoliths of the early modular line, and instead having two or three buildings shoved together to make for a more interesting skyline. For anyone who spends time in a big, aged city it’s quite accurate, with tiny shops squeezing into whatever space was originally left as alleyways between two larger buildings. And I don’t mind … Läs hela texten

Publicerat i Prylar | Etiketter , | Lämna en kommentar

Lego Bookshop (10270)

bookshop01

Looking back at last year’s modular building … it turns out I never even reviewed it! This won’t do, so before we look at the 2021 modular Police Station, let’s rewind past pandemics, coup attempts and demonstrations against racist oppression to a quieter era, to a time where life was simpler and safer – one year ago. Phew.

Bookshop was a big surprise after the last two modulars. The Downtown Diner and the Corner Garage established a more modern 50′s take on city architecture, but Bookshop takes a big step back into quaint, idyllic urban life. For the third time in modular history (after Market Street and Pet Shop), the set consists of two completely separate buildings, the Birch Books which gives the set its name, and a very aggressively teal-coloured townhouse.

The bookshop is an attractive, plain building which feels slightly older than the previous line, with a more European, slightly Dutch feel to it. Some printed tiles provide detail, but the facade itself is quite simple … Läs hela texten

Publicerat i Prylar | Etiketter , | Lämna en kommentar

Årets spel 2020

Ja, det här året har inte varit normalt på något sätt. Mitt korta återbesök på Gamereactor tog slut i och med recensionen av Dreams, och sen dröjde det inte länge förrän corona-pandemin slog till på allvar, vilket resulterade i att jag har jobbat hemifrån sedan slutet av februari och knappt lämnat kvarteret på nästan ett år. Det innebar också enorma förseningar, även om vi troligen inte har börjat påverkas ordentligt av det än – de spel som faktiskt släpptes var sådana som i stort sett redan var klara tidigt under året och sedan har polerats. Ryktet säger att vi redan hade fått se spel som Elden Ring och möjligen även Street Fighter VI om inte utvecklingen på många sätt kört fast.

Året har också vänt upp och ner på mina spelvanor. Utan några möjligheter att resa någonstans har det inte känts som någon större idé att köpa något till Switch, och de spelen jag har ägnat överlägset mest tid åt är spel som fungerar online: Street Fighter Anniversary Collection, Dragon’s Crown, och framför allt Dark Souls 2: Scholar … Läs hela texten

Publicerat i Spel | Etiketter , , , , , , , , , , , | 1 kommentar

Årets första bild

Jag avnjuter en välförtjänt helgledighet, och i brist på en ny konsol (tack, Sony) så har jag tid att rita en hel del. Under julen spelades brädspelet Call to Adventure, som går ut på att skapa en historia kring en karaktär som byggs upp med olika färdigheter och utmaningar under spelets gång. Det har visat sig vara ett utmärkt sätt att bygga ut en ny rollperson från scratch. Den här gången hade jag en vag idé om en kentaur, som sedan passade bra in i den utgångspunkt som spelet erbjöd.

Den här bilden är ritad för hand direkt i datorn med Wacom-plattan med utgångspunkt i ett par av mina Figma-modellfigurer (för en kentaur fungerar förstås det gamla teatertricket med en andra person som står baktill för att få till de extra benen). Eftersom det här är typ den andra hästfysiken jag ritat någonsin så använde jag också en uppslagsbok om hästar som referens. Jag är lite sugen på att investera i en Figma-häst också, för de tenderar ju att figurera en … Läs hela texten

Publicerat i Kreativt | Etiketter | Lämna en kommentar

Hasbro kväver Transformers med exklusiviteter

Det senaste året har varit rätt påfrestande på många sätt, och en liten bidragande faktor är att Hasbro släppt en fenomenal uppsättning Transformers i form av Transformers: War for Cybertron – Earthrise, men samtidigt gjort en stor del av karaktärerna extremt svåra att få tag på. Det har alltid funnits exklusiva figurer som släppts i begränsad utgåva via specifika försäljare, men i och med Earthrise är det i princip hälften som är mer komplicerade att hitta. Och en annan viktig skillnad är att det tidigare nästan alltid rörde sig om udda färgvarianter eller extremt obskyra karaktärer. Jag har egentligen inget emot att exempelvis Seacons släpptes via Generation Selects, eftersom det vore onödigt och otaktiskt att fylla hälften av en ordinarie series utbud i butikerna med märkliga havsmonster i turkos och rosa, som bara några enstaka 90-talsnostalgiker vill ha.

Men så har vi alltså Earthrise, där klassiska karaktärer som Grapple, Hoist, Wheeljack … Läs hela texten

Publicerat i Prylar, Transformers | Etiketter | Lämna en kommentar

Bästa Duck Tales hittills?

ducktales02

Som så många andra som växte upp på åttiotalet har jag starka nostalgiska band till Duck Tales, en av Disneys första stora uppdateringar av klassiska hjältar. Den nya versionen från 2017 fick bra omdömen, men jag hade inte möjlighet att börja kolla på den nu förrän jag skaffade Disney+. Efter att ha plöjt den första säsongen ungefär lika intensivt som The Mandalorian kan jag dock konstatera att det här inte bara är lika bra som föregångaren, utan troligen bättre.

Med sisådär trettio år av tv-serier mellan de två är det inte konstigt att formatet har förbättrats. Istället för mestadels fristående avsnitt där allt återgår till det normala mellan varje, är det en löpande handling som utvecklas, delvis i bakgrunden. Varje berättelse har förstås ett eget fokus och handlar ofta om Joakim och knattarnas diverse äventyr, men det finns också återkommande trådar. Och framför allt har serien en karaktärsutveckling som utklassar allt i den … Läs hela texten

Publicerat i Film | Etiketter | 2 kommentar