Kategoriarkiv: Film

Vem kom först, Boromir eller Silver?

2 svar

Jag läste en designbok om arbetet bakom Lord of the Rings-trilogin med exempel på allt som designades, från miljöer och karaktärer till vapen och monster. Och jag blir himla inspirerad att bygga vidare på min privata tolkning av Midgård och dess hjältar. Från filmens Lothlorien får jag idéer till att bygga en fridfull boningsplats i Grönmården (innan det blev otäckt där). Designer på Gimli inspirerar mina versioner av mina första två rollspelsfigurer, Torin och Nimbrin, som båda var dvärgar (och ja, jag inser att Torin Naug var ett förbannat fantasilöst namn på en dvärg, men jag var elva år). ... Läs hela texten

Dead Poets Society är fantastisk

Lämna ett svar

Jag uppgraderade nyligen en av mina favoritfilmer till bluray. Jag brukar göra så när det inte är alltför dyrt. Inte egentligen för att det är någon jätteskillnad på äldre filmer, men bara för att kunna se om filmen i snäppet bättre kvalitet än annars, och kanske kika på något nytt extramaterial.

Dead Poets Society eller Döda Poeters Sällskap såg jag först, lämpligt nog, på engelskan i grundskolan. Jag vet inte om det fanns någon pedagogisk tanke bakom eller om det bara var för att visa en bra film. Men jag tror inte att fastnade för den så ordentligt just då. Det hände senare, men jag kommer inte ihåg när och hur. Jag vet i alla fall att jag läste bokversionen på gymnasiet och då klickade den bättre. Kanske för att jag var i ungefär samma sits då, även om Balderskolan inte var riktigt lika auktoritär som Welton Academy. ... Läs hela texten

Steg två av Lego Middle-earth-samlingen

Lämna ett svar

Och här kommer alla Lego-figurerna på en och samma gång, tydligen. Igår damp Brödraskapet ner och idag damp, tja, bröderna Ori, Nori och Dori ner. Trots att jag beställde alltihop från två olika håll med två veckors mellanrum.

Nåja. Därmed är åtminstone min samling klar för tillfället. De flesta påminner rätt mycket om sina förlagor, men alla gör sig inte så fantastiskt bra i Lego-form. Aragorn känns inte alls särskilt Aragorn, och hoberna är allihop likadana (att jag har tre Frodo och två Bilbo hjälper föga). Men Eomer och Theoden är båda fantastiska snygga i sina detaljerade rustningar och välmålade hjälmar, som är på en helt annan nivå jämfört med de flesta Lego-tillbehör. Även Boromir och Gimli är riktigt tjusiga. ... Läs hela texten

Steg ett av Lego Middle-earth-samlingen

Lämna ett svar

Jag blev för sugen, efter att ha spelat Lego Lord of the Rings och sett om The Hobbit. Jag vill ha både Ringens Brödraskap och Thorin Ekenskölde & Co. i samlingen. Tanken var först att beställa figurerna separat, men det visade sig dels väldigt mackligt och dels rätt dyrt. Förutom figurerna ska ju alla ha sig någon sorts tillhyggen, och dessutom säljs figurerna för nästan lika mycket som resten av seten i många fall. Så jag köpte tre av The Hobbit-seten och ett från Lord of the Rings, vilket sammanlagt gav mig Thorin, Kili, Fili, Oin, Gloin, Bifur, Bilbo, Frodo och Sam samt som bonus skitarsel-Legolas, Tauriel, Yazneg, Gollum, två godtyckliga orcher, två alver, två ulvar, ett gäng spindlar och inte minst Honmonstret själv. Plus diverse rekvisita och kulisser. ... Läs hela texten

Boromir – den missförstådda hjälten

1 svar

Jag såg Fellowship of the Ring, för sisådär tionde gången. Med The Hobbit och motsvarande del av Lego Lord of the Rings i färskt minne var det extra intressant att notera alla detaljer. Och det som stör mig är att folk ser Boromir som en fiende.

Boromir, son till Denethor, son till Ecthelion, var den förstfödde och den främste, och en skicklig krigare och ledare som försvarade Gondor mot den närbelägna fienden. Efter att en dröm hade uppenbarat sig för honom (och, det ska nämnas, även för Faramir) beslöt han sig för att resa norrut till Vattnadal för att söka hjälp. Den här resan gjorde han ensam och den tog 110 dagar, och Tolkien har senare noterat att det var en extraordinärt modig handling, även om den inte detaljeras i själva berättelsen. ... Läs hela texten

The Walking Dead är verklighet – vad göra?

1 svar

Jag har sett första säsongen av The Walking Dead, tack Netflix. Jag kan inte se nästa säsong, tack Netflix, så istället har jag en massa tid att spekulera.

Generellt brukar jag inte vara ett fan av zombiefilmer, men den här serien är lite annorlunda. Det är mer fokus på människorna än de odöda, och mer apokalyps än splatter. Överlag tycker jag faktiskt att det påminner väldigt mycket om Battlestar Galactica, med en liten gnutta människor kvar i en mestadels ödelagd värld. Skillnaden, och den hoppas jag består, är att The Walking Dead inte har någon egentlig fiendesida, utan det är interna konflikter som hotar, tillsammans med det konstanta men inte koordinerade hotet utifrån. ... Läs hela texten

Fyrtioåtta bildrutor filmmagi

Lämna ett svar

De sade att det fick allt att se billigt ut, som i en såpopera. De sade att det var en onödig effekt, påhittad av filmskapare för att lura oss på mer pengar. De sade att The Hobbit var bättre i vanlig 3D, eller kanske rentutav 2D.

Jag har aldrig hört något så fel i hela mitt liv.

Två och en halv månad efter premiären har Biostaden i Östersund äntligen fixat in de uppgraderingar som krävdes för att köra The Hobbit i ”High Frame Rate”, alltså fyrtioåtta bilduppdateringar per sekund (eller fps, som vi säger i spelsvängen). Jag började tro att jag hade missat chansen. Bluray-specifikationerna stöder inte High Frame Rate, åtminstone inte i kombination med 3D och definitivt inte i 4K-upplösning hur som helst. Sony snackar om att 4K ska fungera på Playstation 4, men i så fall via någon sorts nerladdningsbart format – hurra för 100 gigabytesnerladdningar – men High Frame Rate återstår att se. Hur som helst, missar man The Hobbit på bio så var det sista chansen för en överskådlig framtid. ... Läs hela texten

Lite Netflix-tips

1 svar

Jag är ofärdig ikväll, så den här uppdateringen görs från bäddsoffan i sällskap med en värmekudde. Istället för att slösurfa bort hela kvällen har jag därför hunnit se ett par bra filmer på Netflix.

In Bruges var klart intressant, om Colin Farrells sympatiska (?) lönnmördare. Det förde mig vidare till Ordinary Decent Criminal, där Farrell har en biroll men det är Kevin Spacey som dominerar som vanligt (trots hemsk irländsk accent). Christoph Waltz har också en liten roll.

Vilket för mig till gårdagens film Valkyria, som har den minimala kopplingen att Tompa Cruise spelar tysk naziofficer precis som Waltz gjorde i Inglourious Basterds. Ingen höjdare till film, men bra som kvasihistorisk lektion i hur attentatet mot Hitler gick till. ... Läs hela texten

Se Django Unchained

1 svar

Jag hade inga direkta förväntningar, men Django Unchained var en spektakulär film. Året är 1858, platsen är Texas och slaven Django blir befriad av den excentriske tyske prisjägaren doktor King Schultz. Schultz behöver Djangos hjälp för att hitta tre av sina mål, men de blir snart vänner och han inspireras av jakten efter den sålda hustrun Broomhilda, döpt efter legendens Brunhilde.

Här kan jag också skamset inflika att jag inte förrän nu fattade den uppenbara kopplingen mellan Hilde och Siegfried i Soul Calibur, även om jag hade koll på vart hans namn kommer ifrån. ... Läs hela texten