Kategoriarkiv: Xbox 360

Det blev Beowulf

skullgirls_beowulf

Lite oväntat gick wrestlaren Beowulf och vann kampen om att få bli Skullgirls fjärde nya figur, framför figurer som Annie, Aeon och Minette. Jag är rätt nöjd. Egentligen är jag inte förtjust i grappling-karaktärer men Beowulf är en skön design, och han kommer säkert att passa perfekt. Och dessutom behövs det ju mer representation av det manliga slaget i det här spelet, trots namnet.

Så alltså: Squigly, Big Band, Eliza och Beowulf (plus Robo-Fortune) blir de nya i gratisexpansionen till Skullgirls, tack vare fansens generositet. Inte illa. ... Läs hela texten

Terraria är en riktig höjdare

Jag hade missat det helt, i den allmänna stormen av bra indiespel de senaste åren. Varför kunde inte någon säga de magiska orden ”oändligt fritt, oändligt stort 16-bitarsplattformsaction med Castlevania-tendenser”? Jag skyller på någon som inte sa det.

Jag var inte fast efter demot, även om det kändes småmysigt. Typiskt wannabe-retro och till synes rätt simpelt innehåll. Hugga träd och bygga en stuga och leka tower defense mot lite zombier liksom. Men det lockade ändå lite, så jag läste på. Och fann ett spel där varenda megabyte är fullproppad med innehåll. ... Läs hela texten

Lorefunderingar kring Depths

Något slog mig, angående historien i Dark Souls. Något som jag inte tror att någon har diskuterat tidigare. Det gäller Depths och vad det området fyller för syfte. Jag tror mig ha en idé, men jag måste filma lite där nere och sammanställa mina spekulationer, så det blir inte idag. Och så måste jag se om inte EpicNameBro redan har täckt det hela i sina omfattande lore-diskussioner.

Recension: Persona 4: Arena

Handlingen i fightingspel brukar kunna vara rätt krystad. Det är ju per definition klurigt att motivera varför goda vänner ska slå varandra sönder och samman, men Persona 4: Arena lyckas ganska bra på den fronten. Två månader efter Persona 4:s egentliga slut (men innan den briljanta slutklämmen) åker huvudpersonen Yu tillbaka till Inaba över vårlovet. Tanken är att ha en trevlig återförening med gänget, men allihop dras in i ytterligare ett mysterium och tvingas återvända till TV-världen, där en mystisk värd har arrangerat en turnering. I ett elegant drag förklarar Arena både varför alla vill slåss mot varandra och även spelkoncept som osynliga väggar. ... Läs hela texten

Nästa Skullgirls-omgång

Nu röstas det för fullt, för att välja fram den fjärde nya figuren efter Squigly, Big Band och Eliza. Den här gången är reglerna annorlunda: vi får välja alla våra favoriter i rangordning, och därefter sållas de tio sämsta bort varje gång. Det innebär lite mer taktikröstning.

Jag måste erkänna att jag inte direkt bryr mig om cirka hälften, så de har jag inte orkat sortera. Fem stycken ogillar jag aktivt, så de har jag dumpat i botten. Annars skulle jag nog bli nöjd med någon av mina tio högst rankade. Den här omgången ska gå snabbare, så snart vet vi. Risken är väl bara att någon medelmåtta som ingen orkar bry sig om faktiskt går och vinner, om taktikröstandet blir för utbrett. Typ Ottomo eller Hive. ... Läs hela texten

Recension: Star Trek

Star Wars eller Star Trek? Egentligen bryr jag mig väldigt lite, men Star Wars. Och definitivt Babylon 5, och även Battlestar Galactica med viss marginal. Min främsta Star Trek-erfarenhet kommer inte från att se William Shatner hasa runt i öknar och slåss mot gummidräkter eller ens från att se Patrick Stewart dominera en kommandobrygga. Nej, en gång i tiden försökte jag göra ett eget Star Trek-spel, utifrån en Basic-listning i en bok. Vi snackar i praktiken om att porta spelet från vilken primitiv Basic-dialekt det nu var, till Amiga Basic. Jag vill minnas att jag fick till det hyfsat spelbart till slut, efter tusentals textrader, men att det var för buggigt för att ha någon större poäng. ... Läs hela texten

Första intrycken av Persona 4 Arena

Jag hade bestämt mig för att inte köpa det, eftersom jag inte alls var förtjust i Atlus sätt att regionsskydda det. Det hindrar mig däremot inte får att ta emot det för recensionsändamål. Så, med det lilla dilemmat ur vägen har jag spelat Arena ett par timmar.

Först och främst: detta är en pseudouppföljare till Persona 4. Handlingen fortsätter direkt efter rollspelet med ett nytt mysterium, där alla i gänget (plus några gäster från Persona 3) dras in i TV-världen för att slåss på tu man hand. Och för att vara ett fightingspel är det packat med handling. Kanske inte oväntat när både Atlus och Arc System Works ligger bakom, men ändå. Alla figurerna har sin egna historia i Arcade Mode, plus en lång, förgrenad berättelse i Story Mode som verkar vara snäppet annorlunda. Det tar alltså flera timmar att bara se själva historien, utan att ge sig in i kämpandet. ... Läs hela texten

Star Trek är… inte illa

Lite oväntat damp det senaste Star Trek-spelet (lämpligt nog kallat Star Trek kort och gott) ner i brevlådan idag. Jag hade inte alls följt det, men filmen var ju helt okej och jag har en liten, liten, liten latent Trekkie i mig, så det var helt klart intressant. De som har recenserat det redan är däremot inte nådiga.

Efter ett gäng timmar är jag faktiskt rätt förtjust i det, även om jag instämmer i att det är opolerat å det grövsta. Det buggar till höger och vänster och det är ibland rejält otydligt vad man ska göra, men i gengäld är eldstriderna helt okej (om än stulna från 493 andra tredjepersonsskjutare den här generationen) och kemin mellan Kirk och Spock fungerar riktigt bra. ... Läs hela texten

Tredje Skullgirls-nykomlingen är bestämd

Efter en rafflande omröstning i fyra omgångar är den tredje nykomlingen bestämd (Squiggly och Big Band var ju givna från början). Det blev den egyptisk-influerade Eliza som vann, framför ett finalgäng bestående av fiskvarelseservitrisen Minette, superhjälten Annie och tidsgudinnan Aeon. Jag är inte superförtjust, jag gillar inte Elizas design även om de Jedah-inspirerade blodattackerna kan bli intressanta. Men jag diggar hennes två livvakter, och kombinationen sexig dam och zombie kan nog bli grafiskt intressant. Så, låt gå då. ... Läs hela texten

Lobo bekräftad för Injustice

Mitt intresse är fortfarande någonstans på minus 75 eftersom jag ogillar Mortal Kombat-spelen och är mestadels ointresserad av hela DC Comics-galleriet, men att Lobo blev bekräftad som den första nerladdningsbara figuren i Injustice: Gods Among Us är i alla fall ett litet plus. Den siste fraggande czarniern var den främste attraktionen (tillsammans med Judge Dredd) i den gamla Magnum-tidningen, och gjorde hela den här Kratos-grejen cirka 20 år tidigare.

Nu lär jag inte springa ut och köpa det ändå, men ska det spelas så ska det vara Lobo. ... Läs hela texten