Ikimono-gakari pausar

2 svar

Typiskt! Så har jag precis upptäckt Ikimono-gakari och väntar otåligt på deras nästa skiva, och så går de och splittras! Eller tar åtminstone en paus. Det låter som en ganska hjärtlig situation och syftet är att utvecklas och återvända med nya idéer, fast man vet ju aldrig.

Så jag lär få vänta på en ny skiva. I brist på det har jag kikat runt på andra artister. Det är lite svårt att hitta, för det är inte direkt någon som matchar Ikimono-gakaris gladpop. Crystal Kay, Koda Kumi och Hikaru Utada är lite för amerikanskt R&B-iga. Jag blev också tipsad om Namie Amuro, men hon har mestadels Lady Gaga-aktiga dance-låtar, fast några lovande. En annan artist som jag ska kika närmare på är Superfly. ... Läs hela texten

Ikimono-gakari: My Song Your Song

Lämna ett svar

Så har jag för tillfället kommit till min sista skiva av Ikimono-gakari, deras nummer tre som släpptes 2008: My Song Your Song. Jag brukar köra enligt regeln att ett band oftast har etablerat sin stil vid det tredje albumet, och det verkar onekligen stämma här. My Song Your Song bjuder på ett brett urval av fantastisk pop. Vi har mjuka ballader som ”Kaeritaku Natta Yo” och ”Maboroshi”. Även ”Boku wa Koko ni Iru” med ett mer framträdande gitarrspår fungerar bra. Den avslutande ”Kokoro no Hana o Sakaseyou” tillhör deras toppskikt, med komplicerade verser och strålande komp. ... Läs hela texten

Review of Figma Elsa (Frozen)

1 svar
figma_Elsa01

I just reviewed Zero Suit Samus Aran, and sometimes life isn’t fair. On any given day, Samus could have been a great figure. Getting her on the same day as Elsa, however, is not a fair match.

Because Elsa is an exquisite figure from top to bottom, and a great example of how much expressiveness you can get from such a tiny model. Measuring roughly 13 centimeters, I can’t begin to tell you how much this isn’t a toy. Many of the rotating joints are less than a millimeter. The ends of her sleeves are separate pieces and super tiny. Then you pick up one of the three separate faces (normal amused, raised eyebrow, and singing) and realize that – holy crap – she comes with a little tool to adjust her eyes individually! This is a feature normally found on really expensive (and big) model dolls. Sure, Elsa has huge eyes, but this is still a remarkable achievement. ... Läs hela texten

Figma Zero Suit Samus Aran

Lämna ett svar
figma_zss01

It’s been four and a half years since I got my first Figma figure: Samus Aran. While she was based on one horrible game, she looked good enough and got me interested in getting several other Figmas. Now, after all this time Good Smile Company/Max Factory are returning to Metroid with both a Metroid Prime 3 figure and a Other M Zero Suit Samus. I might have prefered one that was actually from Zero Mission, but I realize how unlikely that is, so this will have to do.

What we get is a very sleek Samus, obviously. The Zero Suit is mostly skin-tight, but there’s some actual sculpted ridges that make it look more than painted on. The little markings on the hands and back are ridiculously detailed, of course. The same goes for her face, which is slightly longer than I would have liked, but is very sharply defined. ... Läs hela texten

Ikimono-gakari: I

Lämna ett svar

Om det inte vore för att jag redan har lyssnat på Ikimono-gakaris sista skiva Fun! Fun! Fanfare! skulle jag vara lite orolig. Deras sjätte skiva, ”I”, släpptes 2013 och innehåller fjorton spår. Men jag vet inte om det börjar vara allmän överdos av deras typiska sound, eller om inspirationen uteblev den här gången. ”I” är nämligen inte alls lika minnesvärd som de övriga tre.

Till dess försvar kan jag säga att bara den jobbiga ”Papapa-ya” och ”Nande” är låtar jag aktivt filtrerar bort. Men det är svårt att säga något specifikt om stabila men menlösa låtar som ”Egao”, ”Koiato” eller ”Renai Shousetsu”. På skivans första halva finns egentligen bara den snabba, peppiga ”My Sunshine Story” som muntrar upp. Den är i gengäld riktigt kul, med stressigt stråk-komp, och känns nästan i paritet med tidigare klassiker. ... Läs hela texten

Årets spel 2016

1 svar

Jamen då börjar det vara dags att kora årets spel 2016. Och det är svårare än någonsin, för det här har banne mig varit ett av de bästa spelåren i mannaminne. Till att börja med var det året då alla efterlängtade uppföljare äntligen kom på plats. Doom (8 år), Final Fantasy XV (10 år) och The Last Guardian (9 år) är allihop extremt långdragna historier. Man kan också räkna dit indietitlarna Inside (6 år), Owlboy (9 år) och The Witness (8 år), och en del kortare men ändå efterlängtade titlar som Street Fighter V, Mirror’s Edge: Catalyst och King of Fighters XIV. Och utöver det en massa bara allmänt utmärkta spel. Jag kollar tillbaka på tidigare Årets Spel-texter och hittar många besvikelser, men det här året var det egentligen bara No Man’s Sky som inte nådde upp till förväntningarna. Och då tyckte jag ändå att det på det stora hela var ett bra spel. 2016 släpptes det troligen fler riktiga höjdare än de förra fem åren tillsammans. ... Läs hela texten

Recension: The Last Blade 2 och Garou: Mark of the Wolves

1 svar

Vi kör två till priset av ett här, för det börjar vara slut på dagar det här året. Tidigare i år släpptes The Last Blade 2, som varit på gång åtminstone sedan E3 förra året. Och nu i början av december ramlade även Garou: Mark of the Wolves in. Båda spelen har tidigare varit tillgängliga till en rad format och jag äger ett antal redan, men samtidigt finns det anledningar att köpa spelen ännu en gång.

Till att börja med är det hundraprocentigt perfekta arkadversioner, där The Last Blade 2 hade några små brister till en början men fick dessa korrigerade under året. Åtminstone så långt jag har spelat – ett par genomspelningar och ett fåtal onlinematcher – hittar jag inga skillnader från originalet. Till detta kommer några alternativ för att filtrera grafiken och ett litet galleri med bilder. Detta gäller båda spelen. ... Läs hela texten

Tämligen utmärkt Rogue One

Lämna ett svar

Jag var lite skeptisk till hela konceptet – vi behöver väl egentligen inte veta allt som har hänt i den där förbaskade galaxen? ”Many Bothans died to bring us this information,” berättade Mon Mothma i den första Star Wars, och det var tydligen allt som behövdes för att göra en ny film. Å andra sidan gjorde man ett helt nytt spel kring en rad bakgrundsinformation på sidokaraktären Georg Prime från Suikoden II, så ibland räcker det.

Och Rogue One lyckas generellt motivera sin existens. Även om den har vissa likheter med gamla beprövade Star Wars-klyschor (föräldralös hjälte som växer upp under blygsamma förhållanden, en charmig skurk med skit under naglarna, en robot med komisk talang och så vidare), så blir det inte riktigt förutsägbart och ganska ösigt. Vi får betydligt mer inblick i rebellernas organisation och det blir inga som helst jedis.  ... Läs hela texten

Pokenad i hemtrakterna

Lämna ett svar

Nu är det snart jul, alla julklappar är handlade och det sista jobbmötet är avklarat. Men än viktigare: jag har sett ut lämpliga stråk för pokenad – detta lämpliga ord som lanserades av min ärade kollega @nordiclania. Nu när det blir lite mer fritid hinner jag med lite mer Pokemon Go-vandrande, alltså nämnda pokenad. Här är det lite längre till närmaste pokestop men i gengäld får jag promenera mer. Jag har också upptäckt ett lysande område i närheten av vattnet där jag hittat både ett par Dratini, ett gäng Magikarp och nu senast en drös Poliwag (som jag visserligen inte behöver längre, men de är ju så söta).  ... Läs hela texten

Best of Lego 2016

Lämna ett svar

This is getting quite ridiculous. After a great 2015, Lego seems to have caught some form of megalomania. 2016 had more extremely big sets than ever before. This year saw the release of the Death Star, which at 5499 SEK is the most expensive (new) set ever. Then there’s the Ghostbusters Firehouse HQ and the Disney Castle both at 3799 SEK, the Porsche 911 GT3 RS at 3199 SEK, the classic Batcave at 2999 SEK, Assault on Hoth for 2799 SEK, Big Ben at 2499 SEK and the Minecraft village at 2399 SEK. Of course it’s unlikely that anyone cares enough about all of those themes to get all of them, but still! ... Läs hela texten