Heavy Rain
Format Playstation 3
Utvecklare Quantic Dream
År 2010

Att sitta och spela igenom Heavy Rain i sin helhet var överhuvudtaget en av de mest engagerande spelupplevelserna jag har haft, innan internet gjorde sitt bästa för att förstöra spelet genom att peka ut felaktigheter och gnälla på småsaker. Det som fick mig att fastna var inte grafiken eller handlingen, även om de var rätt spektakulära. Nej, det var hur briljant spelkontrollen kopplades ihop med vad som hände i spelet. Jag testade senare spelet med Move-kontrollen men konstigt nog kändes det mindre intuitivt; så genomtänkt var upplägget. De maniska feltryckningarna när jag försökte rädda Madison från mardrömsdoktorn var en sak jag aldrig kommer att glömma, liksom de gräsligt sakliga förberedelserna för Ethan i det där rummet, men spelets allra bästa ögonblick var när Jayden och hans skumma kollega håller på att förhöra den där religiösa dåren. Hela scenen byggde upp stressen och jag visste sedan förut att R1 fungerade som avtryckarknapp, så när det började hetta till var jag beredd på den. När han sedan stack handen innanför jackan reagerade jag som Jayden – och sköt. Bara för att – som Jayden – ångra mig när jag såg vad han hade sträckt sig efter. För att sedan – som Jayden – få fortsätta med konsekvenserna. Ur den aspekten var Heavy Rain fantastiskt och fortfarande överträffat.