Nu när det är sommar och mer ledig tid har jag återvänt till ett projekt jag påbörjade för ungefär ett år sedan: att bygga en egen Transformer i skala 1:10. Tanken är att göra Smokescreen, en favorit som var den första Transformern jag fick 1988. Som grund använder jag Unicron, den enda lämpliga kandidaten som både är tillräckligt stor och i stort sett kan förvandla sig på rätt sätt. Men istället för att veckla ihop sig till en planet håller jag på att stoppa in honom i en modell av Datsun 280ZX.
Kategoriarkiv: Kreativt
Capcoms sköna volleybollspelerska
Jag samlar ju som bekant på en massa prylar och ett av mina mål är att ha alla mina favoritfigurer i hyllan en vacker dag. Ibland är det enkelt, det går inte att gå in på Yahoo Japan utan att snubbla över femtiotretton Chun-Li-figurer. Men råkar man gilla en manlig karaktär är det smått omöjligt och även de mindre populära tjejerna har det svårt. Det handlar förstås om ekonomi. Att framställa en plastmodell är inte helt gratis och att sedan massproducera den, paketera och distribuera är en ordentlig kostnad. Då vill det till att figuren kan sälja, och då blir det oftast säkra kort som Chun-Li, Mai Shiranui, Kasumi och den oproportioneligt populära Iroha som bara varit med i ett enda Samurai Shodown.
Det luktar kakor i mitt kök
Stressig vecka nu. Igår fick jag en HETT efterlängtad försändelse som jag tillbringade hela kvällen åt att förbereda en videogrej om. Idag var jag iväg på träning med jodo-gänget. Förutom att nöta befintliga grejor fick jag också lära mig en ny kata i tanjojutsu (kort stav) och iaido. Båda var riktigt kul och ett bra komplement till min jodo och kenjutsu. En himla massa stilar börjar det bli.
Men sen var jag tvungen att åka och handla för att förbereda inför torsdagsfikat. Imorgon ska jag nämligen till farbror tandläkaren som kanske eller kanske inte ska göra en rotfyllning, vilket kanske eller kanske inte innebär att jag är utslagen resten av veckan. Imorgon får jag också det efterlängtade Dynasty Warriors 7 så om jag inte är död tänkte jag börja hårdlira det.
Experiment i tre dimensioner
Att rita är kul, det har jag hållit på med länge. Det har dock sina begränsningar. När jag väl har fått ihop en hyfsad skiss börjar det besvärliga jobbet, att dra om alla linjer, färglägga och så vidare. Jag förstår varför pixelgrafik inte längre är standard, för det är ett himla pyssel att få ihop.
Som omväxling har jag därför börjat leka lite med 3D-modellering. Jag använder DAZ Studio, ett gratisprogram, och ett gäng billiga modelldelar för att experimentera. Och det blir väldigt snabbt uppenbart att det knappast är någon barnlek det heller. Att hitta rätt prylar att klä sin grundmodell i är en sak, men sen är det tusen och åter tusen saker att tänka på. Allt måste justeras in i detalj för att passa, något som lyckligtvis är relativt enkelt. Och även om kläderna ”fastnar” på figuren och följer i poseringen så är det massvis som kan gå snett. Rörliga plagg måste anpassas till rörelsen eller eventuell vind, det ser ju lite knäppt ut om håret flaxar i vinden men en mantel hänger rakt ner. Clipping förekommer precis överallt och är omöjligt att få bort, det går bara att minimera så gott det går.
