Handlingen i fightingspel brukar kunna vara rätt krystad. Det är ju per definition klurigt att motivera varför goda vänner ska slå varandra sönder och samman, men Persona 4: Arena lyckas ganska bra på den fronten. Två månader efter Persona 4:s egentliga slut (men innan den briljanta slutklämmen) åker huvudpersonen Yu tillbaka till Inaba över vårlovet. Tanken är att ha en trevlig återförening med gänget, men allihop dras in i ytterligare ett mysterium och tvingas återvända till TV-världen, där en mystisk värd har arrangerat en turnering. I ett elegant drag förklarar Arena både varför alla vill slåss mot varandra och även spelkoncept som osynliga väggar.
