Kategoriarkiv: Xbox 360

Halvgalet, helkul, Harmony

Lämna ett svar

Jag har börjat spela Castlevania: Harmony of Despair igen, efter att en kompis ville testa det i co-op på samma konsol, så jag köpte det till Playstation 3. Lite irriterande att behöva köpa om banor och musik, men det var i alla fall på rea. Och det är lika kul som jag minns det, förutom enstaka bossar som känns oöverkomliga om man är ensam och med fel vapen. Men lyckligtvis är online fortfarande rätt aktivt med många spelare som kan hjälpa till. Efter några felstarter lyckades jag hitta en svensk spelare som drog mig genom hela spelet. ... Läs hela texten

Hmm, Soul Calibur. Hmm.

Lämna ett svar

Nu är det bara en månad kvar till premiären av Soul Calibur V och ytterligare två karaktärer har visats upp, och båda får väl sägas vara överraskningar. Dels får vi tillbaka Algol, den hemska slutbossen från fyran som tillbringade större delen av sina strider med att framkalla en stor tron eller skjuta energibollar ur sina armar. Den här gången är han ännu mer generiskt Street Fighter/SNK-boss-naken men han har åtminstone verkat komma över sitt allvarliga hudproblem. Frågan är om han kommer att fungera som boss även den här gången. ... Läs hela texten

Recension: The King of Fighters XIII

1 svar

Det är inte många spelserier som kommit upp i tretton numrerade delar. På rak arm kan jag väl nämna Final Fantasy, och där var tretton knappast ett lyckonummer. Men King of Fighters följer en alldeles egen turordning där ungefär vartannat spel är medelmåttigt och vartannat är briljant. King of Fighters XII var en pinsam historia. Det var praktiskt taget en beta, ett gäng ofärdiga figurer ihopslängda på ett par trista bakgrunder, ingen handling, ingen personlighet, ingen finess och ett onlineläge som var direkt sorgligt. Följaktligen är också King of Fighters XIII fullständigt strålande. ... Läs hela texten

Äntligen mer Queen i Rock Band

Lämna ett svar

Och innan jag packar ihop efter en lång kväll ute med arbetskamrater (och ännu mer dans) måste jag bara kommentera nästa veckas uppdatering till Rock Band 3: äntligen kommer ännu ett maffigt paket med Queen-låtar. Jag funderade just när jag laddade ner allt jag har sedan förut, varför det heter Queen Extravaganza Pack 01. Nu kommer alltså nummer 02, som innehåller följande:

• Queen – “Seven Seas of Rhye”
• Queen – “Stone Cold Crazy”
• Queen – “I’m in Love With My Car”
• Queen – “You’re My Best Friend”
• Queen – “Long Away”
• Queen – “Bicycle Race”
• Queen – “Don’t Stop Me Now”
• Queen – “Radio Ga Ga”
• Queen – “The Show Must Go On” ... Läs hela texten

King of Fighters XIII är nästan här

Lämna ett svar

Jag pratade med distributören om ett recensionsexemplar av King of Fighters XIII, men med ett så smalt spel är det inte säkert att det blir något. Fast för mig spelar det ingen roll. Att köpa King of Fighters XIII känns självklart. Dels för att det har stor potential att bli årets bästa fightingspel, och dels för att det verkligen, verkligen, veeeerkligen behöver sälja så mycket det bara går. Att säga att SNK står med ena foten i graven är inte att ta i. Under det senaste året eller så har larmrapporterna haglat tätt. En av mina första bloggar på Bearded Nerd befarade just en sån sak. ... Läs hela texten

Recension: The Elder Scrolls: Skyrim

Lämna ett svar

Det är märkligt. Efter trettio timmar med Skyrim har jag visserligen besegrat den stora ondskan som hotar världen och uppfyllt mitt öde som Dragonborn, men i övrigt har jag bara hunnit skrapa på ytan. Ett tag verkade det som att Elder Scrolls-spelen blev mer och mer begränsade för varje titel, men inte den här gången. Det känns nästan som om Skyrim faktiskt är större än Oblivion, och lyckas med många saker som föregångaren misslyckades med.

Jag var aningen skeptisk efter många av förtittarna, då det verkade som att mycket av rollspelandet hade försvunnit, till förmån för ett mer strömlinjeformat spel. Men trots att själva karaktärsskapandet är borta finns alla valmöjligheter kvar, fast i nya former. De gamla stjärntecknen, till exempel, är numera valfria bonusar man kan skaffa sig genom att besöka rätt helgedom, så jag kunde få tillbaka min gamla trogna Tower. Och även om jag aldrig lär få se min superhoppande Morrowind-alv igen så är det inga problem att skapa sig olika mäktiga magiska föremål, eller syssla med smide för att bygga ihop några av spelets bästa vapen. ... Läs hela texten

Och fyra nya Soul Calibur 5-figurer

Lämna ett svar

Och så var det dags för ännu en laddning figurer från Soul Calibur 5. Först ut är Sheba/Shiva/Shiba, som verkar vara en arvtagare till Kilik. Han är i alla fall kompis med Natsu, Maxi och Leixia, sexton år gammal och mer än lovligt lik Ieyasu Tokugawa från Sengoku Basara. Han verkar också ha en mer akrobatisk stavstil. Sen har vi oväntat Aeon Calcos, som vi brukar känna som Lizardman. Uppenbarligen har han dumpat skölden och kör numera med dubbla yxor, men intressant nog har han också änglavingar. Eftersom han numera kallas Aeon igen skulle jag tro att han har lyckats återfå sin mänsklighet till viss del. Och direkt blev han lite mer intressant. ... Läs hela texten

Elder Scrolls: för mycket av det goda?

Lämna ett svar

En sak kan man säga om Bethesda. De vet hur man gör coola saker men de inte när de ska sluta. Ta Daggerfall till exempel. Visst är det kul med stora världar, stora städer och stora grottsystem att utforska? Jepp, och därför fick vi tidernas största värld, hysteriskt stora städer och grottsystem som bokstavligen krävde en teleporteringsmagi för att någonsin hitta ut från. Men allt var framslumpat och därför väldigt, väldigt repetitivt. Trots det var det makalöst.

Eller ta Morrowind. Vore det inte kul att kunna utforska Dwemer-ruiner? Jepp, och därför fick man nästan inte göra något annat. Jag vet inte hur många mörka gångar med mässingsfärgade robotmonster jag hackade mig igenom, och hur många ton värdelösa Dwemer-artefakter jag kånkade ut, men less var jag efter ungefär tre stycken. Trots det var det makalöst. ... Läs hela texten

Första timmarna i Skyrim

Lämna ett svar

Det bästa med The Elder Scrolls är att ”första timmarna” aldrig någonsin är samma sak för två spelare. Första kvarten, möjligtvis. Så när jag och Shaana (min krigargudinna passar förstås helt ypperligt som drakjagande Nord) står där på bergssluttningen ser jag till att sikta på något lite längre bort. Jag vill inte till byn som rekommenderas, inte till en början. Så jag börjar promenera iväg längs landsvägen.

Men raskt blir jag distraherad av en hjort. Eftersom jag plockade på mig en långbåge av några inbilska banditer börjar jaktsuget, och jag ägnar de närmaste minuterna åt att förfölja den skadeskjutna hjorten. Desperat försöker den gömma sig på en liten gård men jag sänker den och passar på att låna deras garvningsset för att bereda skinnet. Överhuvudtaget gillar jag crafting-systemet. Det är lättillgängligt och tydligt, och snyggt presenterat i små animationer. Lite senare gör jag en massa uppdrag åt en smed och lär mig samtidigt olika smidessätt. ... Läs hela texten

Och så blir det Elder Scrolls

Lämna ett svar

Timingen kunde förmodligen inte vara sämre. Idag fick jag äntligen The Elder Scrolls V: Skyrim, och så ska jag precis ägna helgen åt Transformers-konvent. Nåväl, jag hinner spela en massa idag i alla fall. Det lutar åt thaimat ikväll så behöver jag inte lägga tid på matlagning.

Det är också märkligt att Uncharted 3 inte har dykt upp. Jag beställde det innan premiären från Spelbutiken. Tydligen hade de något strul med distributionen, så spelen som skulle skickas förra måndag dök aldrig upp. De skickade ett nytt exemplar i onsdags men tror du att det har kommit? Nix. ... Läs hela texten