Idag, om du har missat det, är det Force Friday. Som om det inte räckte med den årliga May the 4th har den samlade försäljningsmaskinen bakom Disney, Lucasfilm och Hasbro lanserat ännu en dag i år då merchandiselavinen för Star Wars: The Force Awakens sätter igång. Idag fylls alla leksaksbutiker i världen med nya plastfigurer, Lego-set, Darth Vader-dräkter och den där hemska korsformade ljussabeln som nya ondingen kånkar runt på.

Ur ett perspektiv som icke-Star Wars-fantast är det smått underhållande att se på avstånd hur normalt folk (normalt ur ett samlarperspektiv åtminstone) på fullaste allvar skriver inköpslistor på blandade prylar för tusentals kronor, bara för att försöka täcka in allt (vilket förstås är omöjligt). Själv är jag möjligen sugen på att köpa den nya Millennium Falcon i Lego-version, eftersom den dels innehåller nya gråhåriga Han Solo och dels ganska lätt går att missta för den ursprungliga designen, men det beror på om jag behöver slåss med några småungar för att få tag på den i den nyöppnade Toys’r’Us-butiken här i stan. De små liven bits, nämligen.

Samtidigt kan jag förstå den allmänna hypen. Efter de tre minst sagt undermåliga filmerna ser nästan allt som har släppts från den noggrant iscensatta hypemaskinen ut att bli strålande. JJ Abrams har spelat på nostalgisträngar men samtidigt skapat mycket nytt. Förutom ovan nämnda superlöjliga ljussabelvariant är jag peppad på det mesta och hoppas på en riktigt bra film. För någon som har tvingats leva i tio år med Revenge of the Sith som senaste exempel på sin favoritseries storhet kan jag förstå att förhoppningarna är på ungefär samma nivå som om Jesus twittrade att han strax är tillbaka.

När den här dagen är över kommer Star Wars ägare att ha dragit in miljontals kronor och tusentals barn och vuxna barn kommer att sitta med sina ljussablar, sina lunchlådor med BB-8-motiv och sina Black Series-figurer och spänt invänta att filmen faktiskt har premiär också. Det är fascinerande på många sätt. Men samtidigt finns det nog betydligt sämre saker att slösa sina pengar på.

Den här pyttelilla men extremt verklighetstrogna rullande robotversionen av BB-8 (recension här) kan mycket väl bli årets julklapp. Jag vill ha en men jag vet inte ens varför!