Nu är Neo-Geo-systemet monterat och klart i mitt arkadkabinett och jag har provkört alla spelen. Eftersom jag redan mer eller mindre har förstört utsikterna att någonsin få igång Virtua Fighter 3 i det här kabbet igen så plockade jag ut både ljudförstärkaren och själva spelet tillsammans med en ganska redig sladdhärva. Då fick jag plats att kunna skruva fast MVS-kortet ordentligt, trots att en av plastfötterna hade fastnat åt fel håll och inte gick att skruva loss på grund av en strippad skruv.

Det här kortet är amerikanskt, medan spelen är japanska. Det är inga problem på så sätt, men på Neo-Geo är det moderkortet som styr innehållet. Det innebär att jag får vitt blod i Metal Slug X och att den geniala musiken i Matrimelee är ersatt av något standarddravel. Jag får se hur jag gör, om jag orkar skaffa en ny universell bios till det, så jag kan köra ”rätt” versioner. Men alla fem spelen rullade på utan problem och nu har jag spelat Last Blade 2 i massor. Sen får vi se vad mer jag skaffar. Det är oftast inte dyrt med MVS-kassetter men frågan är ju om det är spel jag faktiskt tänker spela.

Efter att ha städat upp invändigt vände jag uppmärksamheten mot utsidan. Jag bytte ut de gröna knapparna mot äkta Sanwa som matchar spaken och passade också på att byta plats på allihop. Virtua Fighter 3 placerar ju knapparna i en annan ordning så det blir 3, 1, 2 och 4 från vänster till höger, så det var jag tvungen att fixa. Fast snart ska de loss igen. Jag har beställt ett nytt plastöverdrag som ska ersätta det slitna från Virtua Fighter. Sen behöver jag bara hitta något snyggt att sätta uppe i ljuslisten. Sidorna får vara kvar, dels är artworken rätt okej som den är och dels har jag nog inget stort nog att täcka den med.

När jag är klar med framsidan blir det mer bilder, men så här blev innanmätet:
Före:

Efter: