Nya 3DS XL

Lämna ett svar

Det hade man väl egentligen kunnat räkna ut med lillfingret, men snart lanserar Nintendo en ny modell av 3DS. Lite oväntat inkluderar den inte Circle Pad Pro-tillsatsen, utan det är mestadels en större version med allt vad det innebär. Lite större i fickan men i gengäld mycket större skärmar, lite mer batteritid och kanske lite bättre ergonomi.

Spontant känns den inte helt nödvändig. Större skärm innebär ju relativt lägre upplösning, och jag tycker att den är tillräckligt tung redan för vissa spel där man inte kan hålla i den ordentligt. Den är ju onekligen snyggare (och mer lik Wii U) med en mer sammanhållen design och tydligare färgschema än den gamla (min röda har tre olika rödfärger plus svart i skalet). ... Läs hela texten

Han är lagen

1 svar

Jag var väldigt oroad av tidiga stillbilder som såg ut att vara tagna med någons mobilkamera i ett godtyckligt slumområde, men nya Judge Dredd-filmen verkar onekligen rätt påkostad. Dredd 3D är inget superhett namn, men gamle Eomer ser strålande ut som Dredd själv och har inte tagit av sig hjälmen än. Så redan där vinner den ju på walk-over mot Stallones version. PSI Anderson ser läcker ut (återstår att se hur mycket PSI hon faktiskt är bara), och konceptet känns mer som ett sammanhållet serieavsnitt än någon överdimensionerad film. ... Läs hela texten

300 toppspel #54: The Goonies II

Lämna ett svar

The Goonies II
Format NES
Utvecklare Konami
År 1988

I listan över odödliga åttiotalsklassiker borde The Goonies komma högt upp. En fullständig feelgood-äventyrsfilm som fick åtminstone mig att vilja bära en trenchcoat fylld med tekniskt skräp. Nästan lika bra var spelet, lite kryptiskt döpt till The Goonies II. Då tänkte jag mig att det helt enkelt var en uppföljare fast i spelform, numera vet jag ju att det fanns ett tidigare spel som aldrig släpptes här (och som tydligen var skräp ändå). ... Läs hela texten

Vad händer med Capcom?

Lämna ett svar

Det är en minst sagt oroande utveckling på ett av mina favoritspelföretag. Det är ju några år sedan de förlorade Yoshiki Okamoto (Game Republic), Shinji Mikami och Hideki Kamiya (Platinum m fl), och relativt nyligen försvann Mega Mans ”pappa” Keiji Inafune. På senare år har det framför allt varit relativa nykomlingen Yoshinori Ono som har varit frontfiguren med Street Fighter och sina relaterade upptåg. Men efter hans kollaps i våras och hastiga återkomst var det många som undrade hur han orkar. Faktum är att det gör han inte. I en öppenhjärtad intervju med Eurogamer var han otäckt tydlig med sin kritik mot sitt företag. Tydligen sliter Capcom ut sina utvecklare utan pardon och har ingen respekt för enskilda kreatörer längre. När sån här kritik dyker upp offentligt brukar det vara ett tecken på att man inte tänker vara långvarig. Det känns lite som att Ono bara finns kvar på Capcom nu för att försöka driva igenom sitt drömprojekt Darkstalkers 4, och om Capcom då har satt ner foten… ... Läs hela texten

Some lore thoughts on Dark Souls

Lämna ett svar

Obviously, I would expect you to finish the game before reading this, as some info might be considered spoilers.

So I was watching the lore videos of EpicNameBro on Youtube, which are highly recommended by the way. And I was thinking about the ”furtive pygmy” mentioned in the introduction. From dialogue in the game, it’s more or less stated that the pygmy was the first human. Kaathe mores or less says as much. Unless he’s stating that the pygmy was specifically your ancestor, which doesn’t make sense. The pygmy received the Dark Soul and divided it among his followers/children. It seems that Humanity is a fragment of the Dark Soul. Note that the item itself is a black sprite, a little piece of darkness. We use this in-game to resurrect into a human form, to regain what we lost when we got killed in the first place. ... Läs hela texten

En helg med jodo

Lämna ett svar

Den här helgen var det jodoläger igen och om man bortser från att jag inte kunde delta från morgonen (tack vare usel busstrafik på helgerna) blev det rätt lyckat. Massvis av repetition och förbättringar på de tekniker jag kan och möjlighet att träna mot andra än de gamla vanliga. Framåt slutet fick jag också lära mig två helt nya kata. I jodo blev det Rai Uchi, en ganska enkel kata som däremot bjuder på en hel del utmaning när det gäller hastighet. Med två resoluta motangrepp avskräcker man svärdsmannen från att ens försöka något mer. Rai Uchi är den tjugofjärde katan jag har i jodo och den tionde i den mer avancerade serien. Sedan körde vi också en del kenjutsu och där fick jag prova på min åttonde, Suri Komi. Där blir det två nya svärdstekniker, dels en attack mot benet och dels en parering som jag vet att jag kommer att ha användning av i jodon längre fram. Hmmm, det kanske finns en tanke där. ... Läs hela texten

En man som älskar sitt jobb

Lämna ett svar

Tokyo Toy Show pågår just nu och Takara är förstås på plats för att visa vad jag ska bränna pengar på det kommande halvåret. Deras designers (förmodar jag) gick igenom en massa (rätt ointressanta) figurer från Transformers Prime-serien, men sen drog de fram vad alla väntade på: de senaste Masterpiece-figurerna.

Sideswipe ser rätt läcker ut, men jag tror nog att jag hoppar över den. Lite väl liten, och det verkar onekligen som att Takara har tänkt satsa på fler av de gamla bilarna i samma storleksordning. I så fall måste jag fokusera på de jag verkligen vill ha, som Prowl, Jazz, Smokescreen och Tracks. De ska även göra Red Alert av samma design, fast med några förändringar för att göra dem distinkt olika. ... Läs hela texten

Recension: Virtua Fighter 5: Final Showdown

1 svar

Det borde vara svårt för ett spel att imponera när det släpps igen fem år senare, med måttliga grafiska uppdateringar. Å andra sidan har det aldrig varit Virtua Fighters starkaste sida, även om de första tre spelen var banbrytande på grafikfronten. Istället är det här en supertrimmad version av ett spel som fortfarande stod sig som det bästa tredimensionella fightingspelet utan vapen (och se där hur enkelt jag slapp välja vilket av det och Soul Calibur jag gillar mest), både spelmässigt och kostnadsmässigt. ... Läs hela texten

Jätteseriebeställning!

2 svar

Det tog inte lång tid att läsa ut de tre Linda och Valentin-albumen jag beställde. Det är ju trots allt ganska korta historier. Men nu vill jag ha mer. Jag tänker inte springa till Alvglans och köpa del nio och tio av den här serien: 1850 kronor är lite väl mycket även för gamla seriealbum i bra skick. Möjligen köper jag del fjorton som Alvglans faktiskt var utgivare för.

Men oavsett verkar det osannolikt att någon kommer att plocka upp de fem sista delarna av serien, som tydligen avslutade det hela, för svensk distribution. Därför gjorde jag just en beställning på samtliga fem, på franska. Non parlais francais, typ, men finns det inget annat sätt så får jag väl åtminstone titta på bilderna. Det får jag också göra med den franska utgåvan av den första serien, ”De onda drömmarna”, som bara publicerades i tre nummer av Tung Metall i slutet av åttiotalet. Och slutligen får jag minsann titta på bilder i Mezieres Extras, som innehåller diverse lösryckta bilder av serien i hög kvalitet. Dessa sju plus den senaste utgåvan av Transformers IDW Collection beställde jag just från Amazon. Jag valde gratis frakt (som tydligen går även till Sverige numera) så det tar ett tag, men det är ingen akut brådska. Men framåt slutet av månaden blir det seriefest! ... Läs hela texten

Världens bästa bok blir film!

Lämna ett svar

Efter sisådär tjugo år ska Snow Crash äntligen bli film! Spännande och lite oroande tycker jag. Spännande för att det är en av de mest visuella böcker jag någonsin har läst och praktiskt taget ett manus i sig, oroande för att den är rätt märkligt upplagd och bitvis väldigt seg (på ett nördigt, intressant sätt). Dessutom är den väldigt lång, men det går nog att plocka bort en del bihandlingar. Hiros rumskamrat och grejerna runt hans band kan strykas, liksom delar av YT:s äventyr (bara de har kvar hennes makalösa intrång i Fedland). De får också gärna plocka bort Ravens relation med YT som kändes malplacerad och inte så lite ewwww. ... Läs hela texten