I datoruppgraderingstagen

2 svar

Jag börjar vara rätt less på mitt gamla Geforce 9800 GTX från 2008 eller så. Det är väl egentligen bara World of Warcraft jag kör på min dator i någon större utsträckning, men snart är det expansion på gång och då kommer det att bli snäppet mer krävande igen. Och det är ett snäpp för mycket.

Så nu ska det bli nytt grafikkort. Just nu lutar det åt ett Radeon HD6870, som enligt ska vara det bästa i prisklassen runt 1500 kr (mer får det inte kosta, eftersom det trots allt handlar mest om ett spel från 2005). Med lite tur kan jag även dra igång Crysis och få lite av den där ögonorgasmen som bilderna från topptrimmade versioner skvallrar om. Om det sedan ger mig ett riktigt högupplöst Dark Souls i höst, desto bättre. En anledning så god som någon att spela om spelet från början. ... Läs hela texten

The Expendables blir spel

Lämna ett svar

Machopuckorullen The Expendables visade sig vara oväntat charmig, och jag ser fram emot uppföljaren med spänning. Nu utannonserar Ubisoft att ett spel ska släppas, som bryggar glappet mellan filmerna. I huvudrollerna finns Barney Ross, Gunner Jensen, Hale Caesar och Yin Yang (det vill säga Stallone, Lundgren, Crews och Li) som ska skjuta sig fram genom enorma horder av skurkar. Det ser ut att bli ett riktigt skönt klassiskt shoot’em up i stil med Ikari Warriors eller Mercs, och det är någon sorts skön symmetri i att den typen av spel baserades just på actionrökare med Stallone och grabbarna till att börja med. Finns det någon nackdel så är det väl att nykomlingarna från tvåan inte får vara med, så vi får vänta ett tag till på att spela som Chuck Norris. Det framgår inte heller av pressreleasen vem som utvecklar spelet, jag hoppas bara att det inte är Double Helix eller Backbone som båda lyckats sabba en så enkel spelidé. I en perfekt värld skulle det vara Housemarque men det kan vi kanske inte hoppas på? Det släpps senare under sommaren så snart vet vi i alla fall. ... Läs hela texten

Vale of Eternal Blossoms är så himla vacker

Lämna ett svar

Efter en rejäl uppdatering av Mists of Pandaria-betan har jag kikat närmare på Vale of Eternal Blossoms, den sista zonen i expansionen. Och jag är återigen fascinerad över hur undersköna omgivningar Blizzard kan klämma ur den här uråldriga spelmotorn. Förutom två rejäla pandastatyer och en massa lummiga träd som påminner om Eversong Woods så innehåller också den här dalen de nya ”hemstäderna” för Horden och Alliansen, den här gången placerade separat men ändå tillräckligt nära för lite PVP-slagsmål. Det lär bli vansinnigt trångt där när expansionen väl är ute, för vem vill åka hem till gamla Stormwind när det är så här mysigt i Pandaria? ... Läs hela texten

Dagens namn: Leo

1 svar

Leo är ett rätt ovanligt namn i Sverige men desto vanligare i spelsammanhang, särskilt i varianter. Leo var till exempel en stadig riddare i Suikoden III, en manshaftig tjej i Tekken 6 och logiskt nog en lejonmänniska i Warzard. Om man utökar det till Leon så finns det massvis fler, som förstås Resident Evil-hjälten Leon S Kennedy, den aningen triste armékämpen i Dead or Alive och så medhjälparen i Konamis Trollkarlen från Oz-inspirerade Sword of Etheria. Det är förstås en kortform av Leonard (som fanns i White Knight Chronicles) eller Leonardo (som ju är en sköldpadda vars namn är inspirerat av en gubbe som också han finns med i spel). Slutligen kan möjligen även den supertöntige Lion Rafale få fira namnsdag idag. ... Läs hela texten

Shoppar kläder

Lämna ett svar

Det behövs lite mer kläder i garderoben, så antingen blir det till att springa och tvätta… eller så kan jag passa på att köpa några fler. Jag valde det sistnämnda för tillfället, och hittade efter många om och men en riktigt tjusig Metroid-tröja på Fangamer.net. Eller två faktiskt, så jag köpte både Visor och Chozaglyph. Inte så farlig frakt heller, nu får vi se hur lång tid det dröjer. En haiku-spottande mejlrobot har i alla fall meddelat att de är på väg.

Annars fanns det mycket kul på ThinkGeek.com (och inte bara kläder), men frakten var helt vansinnig och dessutom vet jag inte om jag BEHÖVER en Portal 2-sentry i plysch, även om den talar. Jag var också lite sugen på den här Amiga-inspirerade tröjan på Shirtstore.se, men jag skulle vilja ha något riktigt typiskt Amiga. En Guru Meditation-tröja kanske. ... Läs hela texten

Transformers: The IDW Collection #6

Lämna ett svar

Förutom en långpromenad har jag ägnat kvällen åt att kika igenom mina inköp från Amazon. Dels plöjde jag igenom det första Linda och Valentin-albumet (på franska, till och med) och dels sträckläste jag Transformers: The IDW Collection #6. Den här sjätte inbundna samlingen har Bumblebee på omslaget och han är också en av de viktigaste. Fyra serier finns med:

De första sex delarna av den pågående serien handlar om livet efter det stora kriget, om hur Autobots gömmer sig från människorna som vill jaga rätt på dem likväl som Decepticons, och hur de reagerar på det. När Optimus Prime ger upp för att försöka medla fred splittras Autobots, där Bumblebee leder de sista trogna medan Hot Rod sticker iväg och söker efter en väg bort från planeten. Och för att lyckas med det ingår han en minst sagt oväntad pakt… Generellt gillade jag den här delen, med många intressanta karaktärsporträtt. Det är kul att se hur IDW plockar och pusslar om i etablerade strukturer, nu när figurerna inte längre är leksaksreklam som ska lanseras i givna team. Synd bara att Don Figueroa, som annars är en av mina favorittecknare, har valt en grötig, filmliknande stil på robotarna som förtar mycket av charmen. ... Läs hela texten

Jag testar Atari Lynx

1 svar

Det tog bara tjugotre år men nu har jag fått känna lite på Atari Lynx, den andra stora bärbara spelkonsolen och den första med färgskärm. Som en direkt konkurrent till Gameboy var Lynx ungefär i samma position som PSP eller Playstation Vita, med den skillnaden att Atari aldrig hade särskilt bra stöd från utgivare. Det var mest de gamla vapendragarna Tengen och Epyx som klämde ut nerkonverteringar av Atari ST-spel och den hade väl inga direkta exklusiviteter att tala om, om nu inte Electrocop faktiskt var dubbelt så bra som alla recensioner tyder på. Därför blev den inte heller särskilt långvarig och redan 1991 när Sega släppte sin Game Gear (med tillhörande Master System-konverteringar och en del riktigt bra spel) var det inte mycket värt att äga en Lynx. Strax därefter satsade Atari på sin sista konsol Jaguar och sen vet vi ungefär hur det gick. ... Läs hela texten

Dagens namn: David

Lämna ett svar

Den överlägset mest populära David i spelsammanhang är förstås Solid Snake, som avslöjade sitt namn i slutet av Metal Gear Solid. Om det planerat från början eller en referens till skådespelaren David Hayter är förstås svårt att veta, men Snake är ju vanligtvis inte den som ägnar sig åt vardagligt småprat så det lär dröja innan vi vet.

Annars är det dåligt med Davidar. Det fanns en David i Toshinden 3, en skum kille som slogs med en motorsåg. Och så har vi ju förstås självaste David Beckham som kanske inte riktigt kan kallas spelhjälte, men som ändå hade ett eget plattformsspel på Gameboy Advance i form av Go! Go! Beckham, ett spel som, hör och häpna, tydligen inte alls var särskilt pjåkigt. ... Läs hela texten

Det är hårt att vara en välgörare

Lämna ett svar

Igår fick jag död på Ornstein och Smough med min lättklädda kloviftande tjuv i Dark Souls, på nivå 16, och med det kunde jag börja fixa bra vapen på allvar. Det blev en snabb tur ner till New Londo Ruins för att farma på sig nog med titanite chunks och sedan tillbaka till Anor Londo för att maxa ut mitt vapen och de futtiga rustningsdelar jag använder (dels för att Meguri ska vara lättklädd och dels för att hennes låga nivå gör att hon inte kan bära särskilt mycket). Sen stack jag till Undead Parish. ... Läs hela texten

Recension: Gravity Rush

Lämna ett svar

Tanken med Ni No Kuni var att det skulle vara en Studio Ghibli-film i spelformat. Men det drog ut på tiden och nu hann faktiskt Gravity Rush före. För det här är verkligen ett spel som har Ghibli-känsla in i minsta detalj.

En ung kvinna utan namn dyker plötsligt upp i en märklig värld. Tack vare en skum katt som följer henne har hon övernaturliga krafter som låter henne styra gravitation och därmed flyga, men hon minns inte vem hon är eller varifrån hon kommer. Här skulle det snabbt kunna degenerera in i ångest och ondskefulla vändningar och ”jag är din far/skapade dig i ett lab” och såna tröttsamma klichéer. Men inte då. Kat, som hon snart kallas, är en alltigenom gladlynt tös och låter inte småsaker som minnesförlust sänka hennes humör. Precis som Ghiblis bedårande häxa Kiki sätter hon direkt igång med att hjälpa sin omgivning. Det är en stark kontrast mot flertalet spelhjältar numera och hennes smått naiva entusiasm inför allt som händer är en drivkraft att fortsätta med spelet. ... Läs hela texten