Sin vana trogen höll Sony sin E3-konferens på en okristlig tid för de flesta svenskar, så jag såg inte konferensen live. Tydligen var det ett bra val att inte stanna uppe hela natten, för det erbjöds egentligen väldigt lite. Visst, de spel som fanns visades upp väldigt länge, men jämfört med Microsoft som visade något nytt var tredje minut var kvantiteten väldigt bristande.
Det första stora dragplåstret var The Last of Us Part II, som visserligen är sjuhelsikes dundersnyggt … men där ligger också problemet. Det är ett spel med riktigt, riktigt brutala scener med jämna mellanrum, och jag pallar det helt enkelt inte. Jag skulle nog ha behövt en uppväxt fylld med splatter för att vara tillräckligt avtrubbad, men när närmast fotorealistiska människor knivhugger varandra i intim detalj så mår jag bara dåligt. Av samma anledning spelade jag inte God of War, som kommer att få lite uppdateringar framöver. Destiny 2 har inte det problemet men däremot många andra, så en expansion är ointressant.
Samma problem har The Ghost of Tsushima om än möjligen i mindre grad. Det är också dundersnyggt och enormt öppet och så vidare, men realistiska svärdsstrider innebär också väldigt slaskiga sådana. Jag vet precis vad ett svärd kan göra och det är inget jag egentligen vill se, vilket är anledningen till att jag utövar något så teoretiskt som iaido. Stämningen i Ghost är fenomenal (men kan vi få dialogen på japanska, tack?), men det är tveksamt om jag kommer att spela det ändå.
Efter cirka tvåtusen nyversioner av Resident Evil är det äntligen dags för Resident Evil 2. Leon Kennedys extremt dåliga första dag på jobbet ser hetare ut än någonsin. Men Resident Evil är inte heller något för mig.
Control är ett splitternytt spel av Remedy, som för första gången på evigheter även släpper till Playstation. Det påminner om Quantum Break fast med telekinesi istället för tidkontroll, och har ganska cool stil. Kanske blir något att kika på. Huvudpersonen känns dock intetsägande än så länge, som någon sorts kvinnlig motsvarighet till en 30-something brunhårig actionhjälte.
Kingdom Hearts 3 erbjöd ännu en trailer i form av Pirates of Caribbean-tema. Meh.
Trover Saves the Universe är ännu ett PSVR-spel av Rick and Morty-skaparen, som även går att spela på vanliga PS4. Det verkar vara någon sorts plattformsspel men uppriktigt sagt är det svårt att avgöra.
Death Stranding börjar faktiskt bli ett spel. Ett oerhört kryptiskt spel, men ändå. Norman Reedus och ett foster och märkliga läskiga osynliga varelser och oförklarade krafter. Nåt sånt.
Spider-Man är i alla fall ganska blodfritt och det ser okej ut men det har gått lång tid sedan den första utannonseringen och när det faktiskt är vanligt gameplay så är det knappast sensationellt. Samma gamla Batman-aktiga ”press X to awesome”-hoppande mellan fiender och lite combos blandade med djupt skriptade sekvenser och QTE-tryckningar. Sen är Spiddes skurkgalleri oerhört töntigt, något som filmerna inte heller riktigt kunnat åtgärda. Scorpion, Vulture, Rhino, Electro och vem nu herr Monokrom ska föreställa, de känns bara som mellanbossar – vilket de troligen också är. Vi får se hur bra det är när det släpps i september.
Lite oväntat är Nioh 2 redan på gång. Det blev aldrig av att spela ettan, men nu plötsligt finns ju både Ghosts of Tsushima och Sekiro. Vi får se vilket av dem jag lägger tid på. Här slipper vi i alla fall William då det är en ny hjälte som ingår pakter med demoner och sånt.
Och slutligen, och kanske egentligen mest intressant, Deracine, ett nytt PSVR-spel av självaste Hidetaka Miyazaki. Jajamen, utöver Sekiro så har han gett sig på ett märkligt äventyrsspel som utspelar sig på en gotisk skola i olika tidsåldrar. Möjligen finns det lite vibbar av Bloodborne men det ska vara ett fristående spel och Miyazaki hävdar att det är ett ”trevligt” spel. Vi får väl se.
Nej, som konferens betraktat var det här meningslöst. De fyra stora exklusiva titlarna är relativt ointressanta och utöver dem var det bara Control, Nioh 2 och Deracine som var nytt. Men å andra sidan visade Square-Enix ett par spel som bara kommer till PC och Playstation 4, som Platinums Babylon’s Fall och det delvis full motion video-baserade The Quiet Man. Sen var ju majoriteten av spelen på Microsofts visning multiformatspel, och innan E3 visade Sony upp massvis av Dreams (som verkar ohyggligt ambitiöst) och både Tetris Effect och Beat Saber visades på PSVR. Days Gone avklarades också där istället för att ta upp konferenstid. Men det var en märklig taktik. Nu är det ju meningslöst att tävla i konferenser, men det är ändå en viktig imagegrej, och i år var Sony tveklöst tristast på den punkten.