Ultima VIII: Pagan
Format PC
Utvecklare Origin
År 1994
Genre Rollspel

Många gamla Ultima-fantaster anser att del åtta var en stor besvikelse. För mig var det annorlunda. Innan jag fick min första PC hade jag inte spelat något riktigt datorrollspel och Ultima var något helt nytt med en fascinerande detaljrikedom och en skrämmande, skoningslös värld som jag lärde mig utforska, steg för steg. Den skarpa isometriska grafiken byggde upp en olycksbådande omgivning fylld med faror. Jag minns så väl värstingtrollet som fanns fängslat alldeles i början av spelet och som jag försökte överlista för att komma åt skatter. Jag minns avrättningen på bron där skarprättaren Shaana senare skulle bli inspirationen till min mest älskade rollspelskaraktär. Jag minns när jag bar skrot kors och tvärs för att kunna stapla upp det och förhoppningsvis, om det oprecisa hoppandet och den opålitliga fysikmotorn tillät det, hoppa upp till en svåråtkomlig avsats långt innan det var meningen. Jag minns de obskyra magiska ritualerna inom såväl nekromanti som thaumaturgi. Och jag minns de oändliga katakomberna som var fyllda med fällor och skatter.

Ultima VIII var enormt ambitiöst men buggigt till tusen. På så sätt hade det mycket gemensamt med såväl Frontier som Grand Theft Auto. Spel som med sin frihet och variation gett mig massvis av oförglömliga timmar. Jag väntade sedan förgäves på Ultima IX som tyvärr inte fyllde någons förväntningar och Ultima Online släpptes innan jag var riktigt redo för onlinerollspel. Därför förblir del åtta av den anrika serien min favorit.