Det kritikerrosade indieäventyrsspelet The Fall har släppts till Xbox One och Playstation 4 nu efter att ha kommit till PC och Wii U förra året. Det ser ut som något jag måste kika närmare på. Grafiskt har det klara vibbar av Another World och konceptet verkar smått lysande.
Jag har haft väldigt kul med min pyromancer i Dark Souls II på sistone. Det är lite obalanserat bara. Vissa sektioner är ohyggligt svåra eftersom fienderna tål eld väldigt bra, och vissa leker man sig igenom. Efter ett tag började jag sikta på att skaffa alla magier för att få tag på trofén, och det såg görbart ut. Tills jag insåg att jag behövde besegra Sir Alonne i Brume Tower.
Saken med Brume Tower är att hela stället är täckt av aska och eld, och nästan varenda fiende är extra tålig mot eldmagi. Så det gäller att välja sina strider och sikta rätt, så inte magin hinner ta slut innan nästa påfyllning. Fume Knight var en rejäl utmaning och jag valde till slut att kalla på hjälp. Det är ofta folk där så det gick bra, men det är värre med Sir Alonne. Dels är det en himla besvärlig väg fram till honom och dels är han troligen ännu svårare i sig, så folk verkar inte orka med det. I gengäld finns det två NPC att kalla på, men tar man med sig båda så tål Sir Alonne ännu mer skada.
De senaste dagarna har det visats upp två nya banor från Street Fighter V: en vattenfallsbana som ska utspela sig på Nya Zeeland (komplett med en skock får) och en i Brasilien. Samtidigt skulle Ono visa en ny karaktär, så det började direkt spekuleras om vi skulle få Blanka, Oro eller Sean eller kanske den omryktade nya ”Laura” som sägs vara från Brasilien. För att göra det hela ännu mer komplicerat så ”avslöjade” Siliconera, utifrån en tidigare läcka som är relativt pålitlig än så länge, att Alex, Urien, Karin och R.Mika ska vara med.
Inte långt efter att ha spelat klart Scholar of the First Sin med min ordinarie karaktär började jag om på nytt. Det brukar ju bli så. Den här gången ville jag göra ett seriöst försök som pyromantiker. Alla säger att de är så effektiva, men det är en liten sanning med modifikation.
Att komma igång som pyromantiker är nämligen inte alls lätt. Till skillnad från ettan har Dark Souls II ingen standardiserad startkaraktär. Eftersom pyromantiker numera bygger både på intelligence och faith är det bäst att börja som sorcerer, då man har ett bra startvapen i Soul Arrow. Sen krävs det en hel del jobb för att komma igång. Jag valde att behålla den ursprungliga kniven som backup – figuren jag har tänkt mig är egentligen ingen vapenkämpe alls, men det är väldigt otaktiskt att gå obeväpnad i Dark Souls om magin tar slut. Först blev det Forest of the Fallen Giants, där siktet var att besegra båda bossarna. På vägen köpte jag också en andra laddning Soul Arrow för att ha en större arsenal, och det var inga större problem att meja ner både Last Giant och Pursuer (vid den första möjligheten).
E3 börjar varva ner nu och det går att börja överskåda förödelsen. Detta är möjligtvis ett av de bästa E3 någonsin. Förutom Nintendos fullständiga kollaps var det packat med glada överraskningar och solida presentationer. Låt mig lista alla spel jag är sugen på framöver i ungefär rangordning uppifrån och ner.
Dark Souls 3 (multi, 2016)
Det går förstås inte att vara ointresserad av detta. Ett riktigt Dark Souls för nuvarande generation, med Miyazaki tillbaka bakom spakarna. Efter gameplayvisning (bakom låsta dörrar) verkar det också fullständigt genuint utan oroande nerdumning. Kommer att bli enastående, och inte sanslöst långt bort heller.
Som en fullständig superöverraskning slog Unravel ner på EA-konferensen och blev genast ett av de mest intressanta spelen hittills. Unravel utvecklas av Coldwood, ett hittills okänt Umeå-gäng. Producenten Martin Sahlin kom på idén med en figur gjord av garn på en semestertripp, och på den vägen är det. Det har drag av Little Big Planet, men också en alldeles helgjuten svensk charm där man kutar mellan rödmålade sommarstugor, blir jagad av lämlar (utan blått hår) och blir dragen över en insjö av en aborre. Fullständigt bedårande och samtidigt väldigt personligt. Detta blir något att hålla utkik efter!
Woooo! Så här ska en spelkonferens se ut! Jag är hypad, och helt plötsligt är en Xbox One ett fullvärdigt alternativ. Inte kanske för de gamla vanliga grejerna. Jag menar, de harvar fortfarande på med Gears/Halo/Fable/Forza, men det finns så mycket mer som är spännande nu.
Ett helt nytt spel är Recore, skapat av Keiji Inafune, där vi får följa en tjej med en robotkompanjon genom öknen. Det är lite oklart exakt hur det kommer att vara upplagt, men Portal/Half-Life-vibbar på det. Dark Souls 3 visades upp i en kort trailer och kommer förstås att bli enastående, men det var inte exklusivt och högst troligt blir det PS4-versionen där. Exklusivt är däremot Gigantic, som verkar vara en arenashooter med lite udda stil. Överhuvudtaget fanns det en trend med halvtecknade upplägg som är ett skönt avbräck från all trist realism. Det verkar som om Splatoon, Sunset Overdrive och Blizzards Overwatch bara var början.
Toren dök upp från ingenstans i en ganska lovande trailer. Ico-liknande äventyr med en ung tjej i huvudrollen, en lagom trolsk miljö och dessutom utvecklat i Brasilien av alla ställen. Det var tillräckligt för att väcka mitt intresse. Tyvärr är det färdiga spelet tämligen medelmåttigt.
Redan från början öser spelet på med surrealistiska miljöer och märkliga situationer. Man börjar som en bebis, bokstavligen, och tar sina första steg mot en fågel, som sedan visar vägen till en skum gubbe, som kommer att mumla på om profetior och grejs genom resten av spelet. Sedan blir man äldre, sen är det ett träd som växer och så ska man upp i ett torn medan en drake dyker upp då och då för att jävlas. Och på vägen springer man ideligen in i drömsitationer där surrealismen verkligen tar överhand.
Det mystiska Mirror’s Edge-spelet som har teasats sedan två år tillbaka är nu formellt utannonserat som Mirror’s Edge: Catalyst. Syftet med spelet är en nystart. Det kan tyckas som lite överdrivet efter ett spel (plus en mobiltitel) men DICE vill ge det en ny chans efter den kommersiella floppen för sju år sedan. I övrigt berättar man inte mycket förutom att det kommer att visas upp på E3 och att man har lyssnat på fansen.
Om det innebär mer fantastiska parkouräventyr i den mest stilrena världen någonsin, så kan jag bara tacka och ta emot. Om det innebär en massa skjutande och långdragna mellansekvenser och multiplayerdelar och förbokningsbonusar och automatiska specialtekniker så kommer jag att behöva ta ett ordentligt samtal med de där ”fansen”. Snart får vi se i alla fall.
Jag har förstås kikat på de läckta bilderna på Dark Souls 3 och funderat över informationen som dök upp i samma veva. Låt mig till att börja med konstatera att detta måste vara äkta. En fejkad, suddig bild någonstans, visst, då kan någon ha satt ihop den på kul för att luras. Det finns en hel jäkla video på det här med massvis av miljöer. Det kan omöjligen vara fejkat. Dessutom är det snart E3 och alla stora spela (som Dark Souls numera är) har förmodligen redan visats bakom lyckta dörrar för att förbereda alla ofrånkomliga framsidor och tiosidorsartiklar som hör ihop med den typen av hype.