Skullgirls tredje nykomling

2 svar

Insamlingen för att vidareutveckla Skullgirls närmar sig 600.000-dollarsspärren med stormsteg, nu när det bara är tre dagar kvar på insamlingen. Det är fascinerande att se hur väl Lab Zero har förvaltat projektet. När Squigly var i säkert förvar blev det ett större fokus på en tredje, ännu obestämd karaktär. Genom att visa upp nya karaktärer på löpande band har intresset hållits uppe, så att den andra karaktären, Big Band, praktiskt taget rusades förbi.

Grejen är alltså att om/när Lab Zero får in 600.000 dollar kommer de att lägga upp en omröstning där vi får välja vem som ska bli den tredje figuren. Problemet är att det kommer att bli svårt att välja. Med över trettio kandidater är det ganska liten chans att en given figur vinner, om inte någon får en extra skjuts av någon sorts kampanj. ... Läs hela texten

Boromir – den missförstådda hjälten

1 svar

Jag såg Fellowship of the Ring, för sisådär tionde gången. Med The Hobbit och motsvarande del av Lego Lord of the Rings i färskt minne var det extra intressant att notera alla detaljer. Och det som stör mig är att folk ser Boromir som en fiende.

Boromir, son till Denethor, son till Ecthelion, var den förstfödde och den främste, och en skicklig krigare och ledare som försvarade Gondor mot den närbelägna fienden. Efter att en dröm hade uppenbarat sig för honom (och, det ska nämnas, även för Faramir) beslöt han sig för att resa norrut till Vattnadal för att söka hjälp. Den här resan gjorde han ensam och den tog 110 dagar, och Tolkien har senare noterat att det var en extraordinärt modig handling, även om den inte detaljeras i själva berättelsen. ... Läs hela texten

Det omöjliga är möjligt

Lämna ett svar

Får jag göra er uppmärksamma på något jag skrev för exakt sju dagar sedan, när Capcom avslöjade en samling med de licensierade och efterlängtade Dungeons & Dragons-spelen: ”Vad kommer härnäst? UN Squadron, Alien vs Predator eller Duck Tales? Ingenting är tydligen omöjligt.”

Och inte tar det lång tid heller. Detta, mina damer och herrar, är en HD-remake av ett av tidernas bästa plattformsspel tillika ett licenshelvete där världens största underhållningskoncern aldrig i livet skulle nedlåta sig till att förhandla med lilla Capcom, för att kunna ge ut ett älskat men bortglömt NES-spel igen. Och så går Capcom och fixar ihop en fullständig 3D-remake, med till synes exakt samma gameplay fast med sprites som exakt liknar originalserien. ... Läs hela texten

Därför är alla spelhjältar 30+ orakade vardagskarlar

1 svar

Spelvärlden blir mer och mer likriktad, åtminstone när det gäller påkostade titlar. Det finns oräkneliga exempel på hur praktiskt taget alla huvudpersoner idag antingen ser ut som Nathan Drake eller som Cole McGrath, det vill säga antingen hårbeprydd eller rakad 30-nånting vit kille med någon sorts skjutvapen eller möjligen superkrafter. Vill man vara riktigt kreativ kan det tänkas att huvudpersonen har skägg. Kvinna? Herregud nej, försöker du sabba försäljningen helt, människa? ... Läs hela texten

Neo-Geo X – testet

4 svar
neogeox_main

Som ni säkert har märkt har jag varit extremt sugen på Neo-Geo X, den portabla/stationära nyversionen av SNK:s klassiska konsol, fullproppad med gamla spel. När den väl släpptes blev jag mer skeptisk och de första köparna var inte alls särskilt nöjda. Är det bara svårflörtade Neo-Geo-elitister i farten, eller är Neo-Geo X inte det mästerverk den skulle kunna vara? Den svenska distributören Wendros lånade ut en maskin åt mig så jag kan bilda mig en egen uppfattning.

Det första intrycket är gott, mycket gott. Tommo har skapat en väldigt trogen nyutgåva av SNK:s gamla konsol. Den rejäla kartongen innehåller dels själva spelmaskinen, dels dockningsstationen och dels en stadig joystick som åtminstone till utseendet är en exakt kopia av originalet. Neo-Geo X är oväntat stor med ungefär samma mått som PSP Slim och är relativt lätt, men känns också stabil i handen. Det finns inga ergonomiska urgröpningar, men den passar mina händer utmärkt. De fyra huvudknapparna fungerar bra och joysticken är av ungefär samma typ som på Neo-Geo Pocket Color, det vill säga en mycket exakt microswitchad joystick med högljudda klick i alla riktningar. Utöver det finns en menyknapp som sköter spelvalen, knappar för att justera volym och ljusstyrka, en startknapp och så aningen överflödiga axelknappar – L1 och L2 samt R1 och R2. ... Läs hela texten

Zeunerts julmust vs Zeunerts påskmust: del 2

Lämna ett svar

I november gjorde jag ett test för att se om det var skillnad på Zeunerts påskmust och julmust, och resultatet var aningen tvetydigt. Det var skillnad, men vi kunde inte avgöra om det berodde på lagringen (påskmusten hade ju legat sedan åtta månader tillbaka) eller en skillnad i receptet. Mina två kompanjoner som föredrog starkare smak föredrog då påskmusten medan jag gillade julmusten mer.

Nu är det påskmustsäsong igen och del 2 av testet kan börja! Den här gången: är det någon skillnad mellan förra årets påskmust, förra årets julmust och årets påskmust? ... Läs hela texten

John Riccitiello lämnar EA

Lämna ett svar

Uppenbarligen tyckte John Riccitiello att han hade gjort tillräckligt med skada i spelbranschen och väljer därför nu att avgå som VD för Electronic Arts. Och jag är förstås bara lättad, när det för en gångs skull inte är en spelskapare utan en toppchef som tar smällen. För onekligen måste någon ta ansvar för att EA går så dåligt som de gör. Sedan Riccitiello började 2007 har EA fastnat på ett lågt börsvärde som visserligen orsakades av finanskrisen men som de aldrig har hämtat sig ifrån. ... Läs hela texten

The Walking Dead är verklighet – vad göra?

1 svar

Jag har sett första säsongen av The Walking Dead, tack Netflix. Jag kan inte se nästa säsong, tack Netflix, så istället har jag en massa tid att spekulera.

Generellt brukar jag inte vara ett fan av zombiefilmer, men den här serien är lite annorlunda. Det är mer fokus på människorna än de odöda, och mer apokalyps än splatter. Överlag tycker jag faktiskt att det påminner väldigt mycket om Battlestar Galactica, med en liten gnutta människor kvar i en mestadels ödelagd värld. Skillnaden, och den hoppas jag består, är att The Walking Dead inte har någon egentlig fiendesida, utan det är interna konflikter som hotar, tillsammans med det konstanta men inte koordinerade hotet utifrån. ... Läs hela texten

Recension: Dynasty Warriors 7 Empires

Lämna ett svar

Dynasty Warriors 7 var en frisk fläkt och en efterlängtad del i serien efter ett hyfsat långt uppehåll. Med bättre berättande och en klart förbättrad teknologi kändes det mer relevant än någonsin, och det är ett av spelen i serien jag har spelat mest, möjligen med undantag för del två. Koei har inte varit sena med att utnyttja framgångarna med extramaterial och uppdrag till tusen. De valde att införliva den oundvikliga expansionen Xtreme Legends som nerladdningsbart material, men Empires får en egen release. Vad är då detta, och varför ska vi köpa samma spel igen? ... Läs hela texten

Lovande plattformspussel från Microsofts nya

Lämna ett svar
max_360

Press Play är ett av Microsofts relativt nya förvärv och en av studiorna jag trodde skulle jobba med Durango nu. Men det visar sig att de har ett lovande plattformsspel på gång: Max: The Curse of Brotherhood, som är en pseudouppföljare till Max and the Magic Marker. Extremt lummiga miljöer som påminner om Trine och fysikbaserade pussel med den magiska kritan bjuder detta spel på. Det kommer också att släppas redan i vår!