Det går precis lika bra med Lego

Så blev jag klar med ytterligare ett litet projekt. Efter att ha blivit inspirerad av diverse Lego-grejer den senaste tiden bestämde jag mig för att plocka ihop delar till några egna figurer. Jag är ju som bekant förtjust i att skapa mina favoritfigurer i så många olika media som det bara går.

Shaanas svärd är handbyggt förutom handtaget. Silvers spjut är ett modifierat vanligt riddarspjut. Shaanas rustning och mantel är original (med målade axelskydd) men Silvers axlar är handbyggda. Xiankos och Silvers ”kjolar” är tyg. ... Läs hela texten

300 toppspel #64: Flashback

Flashback
Format Amiga/SNES/MD
Utvecklare Delphine
År 1992

Efter en våldsam jakt och en krasch vaknar Conrad B. Hart i en djungel, utan ett endaste minne. Här börjar Flashback, ett av 16-bitarserans mest intensiva och snyggt berättade actionäventyr. Flashback använde hyperdetaljerade bakgrunder och rotoscopade karaktärer för att skapa ett väldigt verklighetstroget spel som byggde vidare på samma tradition som Prince of Persia: pixelperfekta rörelser eller ond bråd död. Conrads resa går genom en framtidsvärld fullproppad med pastischer på klassiska science fiction-filmer, fram till det olyckliga slutet inspirerat av Alien, där Conrad sövs ner för en lång resa… till den betydligt sämre uppföljaren Fade to Black. ... Läs hela texten

Så mycket Suikoden som skulle kunna vara

Det är lite deprimerande att se hur lite Konami bryr sig om Suikoden. Sedan det senaste ”riktiga” spelet i serien släpptes har det gått sex långa år, praktiskt taget en hel konsolgeneration. På den tiden har det kommit ett DS-spel (Suikoden Tierkreis) och två PSP-titlar (en samling med ettan och tvåan samt ett nytt Tierkreis-liknande), men bara DS-spelet har släppts i väst. Konami har släppt Suikoden till Playstation Store, men inte i Europa.

Jag är väl medveten om att köpkraften hos fansen, hur fanatiska de än må vara, inte kan jämföra sig med exempelvis Final Fantasy. Men ändå känns det som att Konami helt ignorerar en ganska stor marknad. PSP-spel säljer inte mycket i väst, men om det är något som säljer så är det rollspel. Så svältfödda som Suikoden-fansen är vore det inte heller osannolikt att PSP-titeln skulle kunna sälja en del i alla fall. Och jag vägrar tro att en digital nyutgåva av ett av världens mest eftertraktade samlarobjekt (efter Panzer Dragoon Saga) inte skulle sälja så inihelvitte. ... Läs hela texten

Nya Playstation Store är vedervärdig

Vad i hela friden tänker Sony med? Den nya Playstation Store är bedrövlig på en hel massa sätt. Nog för att den gamla var rörig ibland och att saker fanns i flera kategorier, men nu är det praktiskt taget omöjligt att hitta något. Det är godtyckligt vad som syns i stora rutor på ”splashsidorna” och vart det är placerat. Om man försöker leta sig in i kategorier får man allt skräp listat i en enda lång lista, som tar bokstavligen minuter att ladda. Kategorin musikspelslåtar är till exempel fylld med en massa Dancestar-skit som jag inte bryr mig om, jag vill bara se det nyaste från Rock Band 3. Faktum är att det kunde jag inte. När det senaste Chicago-paketet inte var listat bland nyheterna försökte jag söka på spelet med den nya sökfunktionen, och konstaterade att Rock Band 3 inte existerar. Inte heller Rock Band Blitz, tydligen. Däremot Rock Band Unplugged, som inte en jävel bryr sig om. Det slutade med att jag fick köpa låtarna via spelets inbyggda shop istället. Samma sak med Dark Souls som inte heller går att söka fram. Det var bara ren tur att jag hittade Artorias of the Abyss på splashen, annars hade den varit borta i gyttret. ... Läs hela texten

Singstar für alles

Med den nya firmware-uppgraderingen på Playstation 3 kommer tre funktioner som borde ha funnits för länge sedan. Dels kan man numera se troféer som är införskaffade på Vita, vilket borde ha funnits med från starten då Vitan inte har några som helst problem att göra tvärtom. Den andra nyheten är att Singstar nu finns att ladda ner gratis, i en aningen upptrimmad version som är tillgänglig direkt från XMB-menyn. Att spelet verkar vara obligatoriskt kan väl irritera den som inte är särskilt förtjust i karaoke, men det har åtminstone blivit enklare att komma igång med stöd för andra mikrofoner och PS Eye om man inte råkar äga Singstar-mickarna. ... Läs hela texten

Zynga-bubblan spricker – hurra!

Det är svårt att känna något medlidande med Zynga som nu har sparkat över hundra anställda i amerikanska studior, efter en tids förluster. Visst är det tufft för folket, men Zynga som företag tillhör de allra mest patetiska i branschen, och att de har tjänat enorma pengar på vad som mer eller mindre är rena plagiat är en förolämpning mot alla kreativa utvecklare som har kommit på spelen till att börja med. Med sina nitton studior (inklusive OMGPOP som skapade Draw Something) har de hasplat ur sig FarmVille (kopia av Farm Town), Café World (Restaurant City), Dream Heights (Tiny Tower), Zynga Bingo (Bingo Blitz) och många fler, som ofta är bokstavligen kopior med ny artwork. Med Zyngas finanser har man sedan marknadsfört spelen hårt och kört över originalskaparna, bland annat genom att spamma Facebook-sidor med uppdateringar. ... Läs hela texten

Ett ganska osäkert pensionssparande

Det är inte mycket med att samla på spel i syfte att de ska bli mer värdefulla numera. Spel är förbrukningsvara, och köper man ett spel för att ha det i samlingen så bör man åtminstone spela det, tycker jag. Trots det har det under åren samlats en hyfsad mängd oöppnade spel hos mig, kanske som ett tecken på att jag har för mycket spel och för lite tid:

* Dynasty Tactics recenserade jag och fick sedan ett nytt exemplar av, men det känns inte som att det någonsin kommer att bli värt något ändå.
* Freak Out köpte jag två exemplar av för Treasure brukar vara lika med obskyrt lika med värdefullt. Tyvärr var det också rätt dåligt. Men billigt, då.
* Suikoden V köpte jag specifikt för att ha ett oöppnat exemplar av. Det börjar faktiskt stiga, så frågan är vad som jag skulle bli mest irriterad över: att det aldrig kommer en nyutgåva i HD eller att mitt exemplar rasar i pris. Men samtidigt tillhör det ju samlingen och det räcker inte med amerikanska och japanska…
* Okami recenserade jag också men kom mig aldrig för att spela det färdiga exemplaret. Det har däremot devalverats rejält av nya versioner.
* Suikoden III i japansk utgåva följde med på köpet när jag köpte Collector’s Edition av fyran. Fast det är bara en budgetutgåva och spelet skänks bokstavligen bort i Japan så värdet lär inte stiga i första taget.
* Mega Man X8 köpte jag på en rea i USA, för man vet ju aldrig när man blir sugen…
* Final Fantasy XII recenserade jag, köpte sedan ett Platinum-exemplar som jag sedan gav bort till systern för att leta rätt på ett finare original att ha i hyllan. Även om det vid ett tillfälle hamnade i reabackarna så är Final Fantasy XII så himla bra att det har klar värdepotential om inte Square släpper det igen någonstans.
* Valkyria Chronicles såg ett tag ut att bli riktigt värdefullt men fick en andra tryckning och finns nu i rea- och begagnathyllorna överallt. Jag sparar dock mitt andra exemplar oöppnat.
* Ikaruga importerade jag för dyra pengar och råkade på extra tull, men sen fick jag möjlighet att spela det på annat håll och behövde aldrig öppna det. Nu finns ju betydligt bättre utgåvor så det lär förbli förseglat… ... Läs hela texten

Framtidsspelen är nu

CD Projekt Red har utannonserat sitt senaste spel, Cyberpunk 2077. Där får vi utforska en hyfsat närbelägen framtid fylld med neon, robotar, cybernetik och allt annat som definierar genren. Med tanke på utvecklarnas skicklighet är det inte alls svårt att tänka sig ett mästerverk.

Och i och med det här spelet kan vi nog konstatera att det är en trend med framtidsspel just nu. Det började lite smått med Deus Ex och Syndicate, som visserligen båda var uppdateringar av äldre serier. Det smått obskyra Hard Reset är också rejält genreplacerat. Men The Samaritan-teknikdemot från Epic verkar ha inspirerat många utvecklare att se in i framtiden. Capcom har ju Remember Me på gång. Även Lucasarts kommande Star Wars 1313 har klara cyberpunkdrag. ... Läs hela texten

Svenska Hemdator Nytt – en tillbakablick

Via Retrogathering upptäckte jag att den anrika tidningen Svenska Hemdator Nytt har fått en liten revival på nätet. Det är den gamle chefredaktören Ulf Selstam som har den goda smaken att scanna in alla de gamla tidningarna och publicera dem online. Det är även tänkt att det ska bli en digital tidning framöver. Mycket spännande!

När jag började med datorer 1989 fanns det två dedikerade datortidningar. Det var Datormagazin som fokuserade på Commodore och Amiga, och så var det Svenska Hemdator Nytt. Båda var riktigt inbitna, nördiga tidningar men medan Datormagazin (som fortfarande existerar i en återupplivad version) var mer fokuserad på det formatet jag ägde hade Svenska Hemdator Nytt fördelen att den fanns på biblioteket. Så även om jag mest köpte DMZ så läste jag båda minst lika mycket. ... Läs hela texten

Tidernas bästa spelsamlingar

Det har varit inne med spelsamlingar på sistone. För en relativt acceptabel summa kan man få en hel trave, eller åtminstone tre, gamla förragenerationenspel i mer eller mindre kapabel HD. Det kan gå bra som med Team Ico Collection eller Metal Gear Solid Collection men det kan också gå fullständigt åt fanders som med Silent Hill Collection. Men oavsett vilket så är det inte så värst hett egentligen. Tre gamla hundrakronorsspel för trehundra kronor är inget supererbjudande, även om spelen kan vara lite jobbiga att hitta eller få igång på nyare konsoler. Däremot finns det några spelpaket som känns nästan overkligt generösa. Här är de bästa. ... Läs hela texten