Linda och Valentin: Samlade Äventyr 2 och 3

Lämna ett svar

I höstas släpptes del två av Linda och Valentin: Samlade Äventyr. Det innebär ännu en snyggt inbunden bok med tre album. Alla tre är relativt fristående äventyr där rymdtidsagenterna besöker olika världar och löser problem. I ”Stjärnlös värld” hamnar de inuti en ihålig värld. Där inne lever flera folk i krig med varandra, utan att ens ha ett begrepp om det universum de aldrig har sett. Både Linda och Valentin tar sig an problemet och visar en bättre väg, som inte leder till att planeten är på väg att kollapsa. ”Kampen om Teknorog” har en liknande utgångspunkt, där agenterna besöker en nystartad koloni på en sedan länge övergiven planet. Problemet visar sig när det ursprungliga, extremt långlivade folket kommer tillbaka efter ”en liten utflykt”. De byråkratiska människorna försöker stoppa undan dem på ett sätt som har paralleller i exempelvis indiankonflikterna, och våra hjältar hamnar på olika sidor, där den stelbente Valentin tvingas agera ledhund medan Linda följer sitt hjärta och delar folkets misär. Och sen har vi slutligen den psykedeliska ”Härskarens fåglar”, där agenterna hamnar på en planet där en mystisk härskare styr med järnhand utan att någon egentligen har sett honom. De slår följe med ett brokigt gäng som leder en tämligen slumpartad revolt. ... Läs hela texten

Legodag i Sundsvall

Lämna ett svar

I helgen blev det ännu ett besök till Sundsvall och den högre koncentration av legofans som vistas där. Vi var sju legofantaster från Swebrick som samlades för att utbyta erfarenheter och bitar, och för att imponeras av varandras byggen. Jag anlände via tåg (eftersom jag fortfarande inte är helt säker på att det inte står en hämndlysten dovhjort i Stöde och väntar) och blev upplockad på stationen. När vi anlände till arrangörens lägenhet var de flesta redan där, och det fanns mycket att kika på. ... Läs hela texten

Lite pianomusik för fredagen

1 svar

Ett av få mobilspel jag har fastnat för är pianospelet Deemo, inte minst eftersom det har enastående musik. Höjdpunkterna är signerade V.K. (artistnamn för Vanros Kloud), en kinesisk pianist som har släppt en hel rad skivor. Jag har redan köpt ett antal smakprov, inklusive den mäktiga ”Wings of Piano” och en trave till via Itunes. Min MP3-spelare är redan smockfull med musik av Yiruma, som jag upptäckte efter att ha spelat Deemo första gången även om hans musik inte finns med där. Men nu får han sällskap av V.K., som generellt verkar ha lite mer varierade arrangemang, precis som den Yiruma-skivan jag gillar mest. ... Läs hela texten

Kojima lämnar Konami?

Lämna ett svar

Just nu är det kaos kring Konami. Det vi kan konstatera är att Konami har tagit bort Hideo Kojimas namn från alla relevanta sajter. Metal Gear Solid-spelen har ju sedan länge markerats med ”A Hideo Kojima Game”, men nu är allt sånt borta. På externa listor över organisationen finns inte heller Kojima med. Förutom en möjligen fejkad tweet (som inte längre existerar i vilket fall som helst) har Kojima själv inte kommenterat något. Vad är det då som händer?

Min gissning är att Kojima är på väg bort från företaget och kommer att slutföra det som frilans, precis som Fumito Ueda med The Last Guardian (som, av en slump, fick sitt varumärke förnyat nyligen). Han skulle i så fall följa en lång rad framgångsrika producenter som lämnat sitt gamla företag bakom sig för att starta om på nytt. ... Läs hela texten

Den sista utposten faller

Lämna ett svar

Jahapp, tack och godnatt. Var och varannan spelutgivare sysslar ju enbart (i praktiken) med mobilspel numera, så varför skulle Nintendo vara ett undantag? Kanske för att de har två egna plattformar att tänka på. Kanske för att de har en bakgrund inom klassiska spel som saknar motstycke. Kanske för att de är så gigantiskt tjuriga och skiter fullständigt i vad andra gör. Men tydligen var det inte så. Nintendo ska tillsammans med DeNA släppa mobilspel med start redan i höst.

Den första spontana reaktionen är förstås ”NEEEEEEJ, FÖR I HELVETE, NEEEEEEJ”. ... Läs hela texten

Den bräckliga skattkistan Xbox 360

Lämna ett svar

Under några år var Xbox 360, tack vare Xbox Live Arcade, det absolut bästa stället för smarta, originella och/eller allmänt fräscha retroupplevelser. PC och Steam hade knappt kommit igång och Playstation 3 stapplade fram sina första år, medan Microsoft knöt till sig mängder av nutidens hetaste indiestjärnor. Det var helt enkelt en skattgömma som väntade på att utforskas, för 90 kronor åt gången. Allt eftersom åren gick fick konsolen också mängder av HD-versioner och konverteringar av extremt efterlängtade spel. Äntligen kunde man köpa definitiva versioner av gamla favoriter – trodde jag. Men med facit i hand blev det en återvändsgränd. Visst, vi fick en himla massa spel i läckra 720p-versioner. Men sen då? Xbox One (och inte heller Playstation 4) är inte bakåtkompatibel, så all denna härlighet blir kvar på en konsol som snart är tio år gammal och som generellt har en livslängd på hälften av det. ... Läs hela texten

Nintendo förstår inte det här med fanrelationer

Lämna ett svar

Nintendo har länge haft ett väldigt märkligt förhållande med sina mest inbitna fans. Tidigt i internets historia blev det rabalder när Nintendo stängde ner Pokemon-sajter. Och nu snackar vi inte någon som försökte framstå som officiell, utan vanliga hederliga fansajter, ni vet, med upprepade bakgrunder och animerade gifar och blå länkar. På senare år har man legat i ett halvintensivt krig mot Youtube, som kulminerade nyligen i en policy som innebär att du visst kan göra videor med Nintendo-spel, men då kommer då att ta merparten av dina annonspengar. För att de kan. ... Läs hela texten

Piratlego då och nu

Lämna ett svar

Lego Pirates, det första piratlegot, släpptes 1989, och jag fastnade totalt. Jag var gammal nog att aktivt börja önska mig saker, och de här fantastiska byggena låg högst på önskelistan. Jag vill minnas att jag fick Fort Brass (Eldorado Fortress) i födelsedagspresent, sen rullade det på med mindre set. Under sommaren, troligen, gjorde jag småjobb hemma och tog tillvara all goodwill jag hade förtjänat, för att slutligen kunna köpa den gigantiska Tigerhajen (aka Black Seas Barracuda). Därefter saknade jag bara ett fåtal av det första årets utbud. Det sista blev Havsörnen, som jag vill minnas följde med som prenumerationsbonus i någon av alla seriealbumsklubbar jag var med i. ... Läs hela texten

Vila i frid, Terry Pratchett

Lämna ett svar

Så var det slut till slut. Terry Pratchett dog idag, 66 år ung, i sviterna av aggressiv och tidig alzheimers. Sedan han insjuknade för åtta år sedan har jag hela tiden trott, på något märkligt sätt, att han skulle härda ut och klara av det här. Han är ju trots allt god vän med Döden. Men så blev det inte.

Som av en händelse anlände de sista böckerna i Discworld-samlingen just idag, The Wee Free Men och Wintersmith. Nu äger jag allihop inklusive Tiffany Aching-böckerna och ska fortsätta min genomläsning, fram till vad som kommer att bli den absolut sista delen. Enligt uppgift blev Terry klar med den sista i somras, ytterligare en berättelse om Tiffany. Men sen blir det alltså aldrig något mer. ... Läs hela texten

Verklighetsfrånvända Transformers-priser

Lämna ett svar

Efter ett år som präglades av de hemska filmfigurerna från Age of Wrath, vars illblå samurajrobot med guldansikte och armérobot med helskägg värmer hyllorna i varenda leksaksbutik, var det en blandning av glädje och överraskning att se den senaste, lovande serien i butikerna. Combiner Wars bjuder på massvis av klassiska figurer som allihop kan kombineras på något sätt. Till och med gamla gamar som Optimus Prime och Cyclonus kan smälla på sig ett par extra armar och ben, eftersom de bygger på samma design som Motormaster och Silverbolt, respektive. ... Läs hela texten