Det vedervärdiga makalösa skitspelet

Dark Souls drog ut på tiden, minst sagt. Vi började igår vid 18-tiden ungefär och tog oss fram med hyfsad fart, förutom en seg passage i Depths där jobbiga invaderande fantomer gjorde saken mer komplicerad. I praktiken gjorde vi ju stora delar av spelet två gånger, även om det oftast bara gällde själva bossarna. Efter att ha spelat till två på natten avbröt vi för lite sömn. På lördag förmiddag efter lite frukost satte vi igång igen och nötte på. Sen’s Fortress tog ett par försök. Undead Asylum höll jag på att ge upp i, men på fjärde försöket tog jag bossen där. Anor Londo blev, som vanligt, en seg affär. Det var extra jobbigt att hela tiden bli attackerade av andra spelare, så det tog ett flertal försök innan vi tog oss säkert fram till smeden och kunde öppna genvägarna. Runt 16-tiden kämpade vi med Smough och Ornstein tillsammans med vår dödspolare Solaire, men det visade sig för bökigt. Så istället tog vi hjälp av mer erfarna spelare som kunde hoppa in som den tredje medlemmen i vårat lilla team. Det är åtminstone skönt att se att folk ägnar sig åt det istället för att jävlas. ... Läs hela texten

Dark Souls dual screen co-op

Dark Souls can be a terrifying place to be. Slightly less so when you have someone to guide you along, and even less so when it’s someone sitting right next to you. In an attempt to finally get somewhere in this game, I set up two tv:s (my old one along with the 47″ LG 3D) and two Playstation 3:s, and invited a friend who has finished the game a few times already.

For this to work, we needed two characters at roughly the same level so we simply started from scratch. This time I went for a cleric, intending to play a support role with healing and ranged attacks. Well, obviously there are plenty of places where I need to fend for myself. In some cases you simply can’t summon help and some places it’s not worth the hassle, since Dark Souls isn’t intended to be co-oped. ... Läs hela texten

Nu är Vitan välpaketerad

Efter bara en dag insåg jag att jag var tvungen att skaffa resepaketet till Vitan för att någonsin kunna använda den som det är tänkt. Så 249 kronor fattigare tömde jag en låda grejs på köksbordet. Ett grövre resefodral lär jag inte använda, det verkar rätt otympligt. Däremot är det mjuka fodralet utmärkt, jag hade ett liknande till PSP:n och den tog aldrig stryk. Sen stoppade jag dit ett handledsband istället för mitt gamla som jag hade flyttat över, och så skulle jag applicera skärmskyddet. Trots att jag putsade som en galning in i det sista lyckades det hoppa in ett pyttelitet dammstrå som förmodligen kommer att driva mig till vansinne i nederkanten. Och så var det en pyttefläck av okänt ursprung som störde lite till höger. Tydligen måste man applicera såna här grejer i biologiskt säkrad laboratoriemiljö för att det ska bli riktigt bra. Men det får duga. Förutom de där grejerna fanns också ett spelfodral som lär bli praktiskt den dagen jag faktiskt har några fysiska spel till den. Rayman dröjer troligen till måndag… ... Läs hela texten

Första intrycken av Playstation Vita

Äntligen är den här, Vita. Nästa generations portabla spelmaskin. Redan när man håller i den känns den solid, modern och oväntat lätt, även om den är större än jag hade tänkt mig. Knapparna känns bra, skärmen är riktigt fräsch och ljudet låter rätt okej direkt ur maskinen.

Däremot hade det kunnat bli en bättre start. Jag förbokade min på Game och skulle få med Rayman Origin. Det var slut när jag kom dit så jag får vänta på mitt exemplar. Sen har det också visat sig de senaste dagarna att två av de mest lovande spelen är försenade. Gravity Rush kommer tidigast att släppas i maj någon gång, medan Street Fighter x Tekken inte kommer förrän i höst, och innan dess kommer jag garanterat att ha det på konsol. PSone-titlarna är som bekant inte kompatibla än. Slutligen verkar Sony ha fullt upp, för min förbokningsrabatt på Super Stardust Delta och det där Frobisher Says låter vänta på sig. ... Läs hela texten

Det lever! Arkadspelet är färdigkopplat!

För ett år och två dagar sedan rullade ett fullstort arkadspel in genom min dörr, med lite hjälp. Då hade jag äntligen gjort slag i saken och köpt mig något som jag har velat ha väldigt länge. Spelet som satt i var Virtua Fighter 3 som drevs av den en gång mäktiga Model 3-hårdvaran, ett halvintressant spel men inte det jag ville ha. Anledningen till att jag köpte just det kabinettet var dels att det var i väldigt bra skick, hade ett acceptabelt pris och att knappuppsättningen med fyra knappar passade utmärkt till mina planer. ... Läs hela texten

Lego + Mega Man 2 = konst

En kreativ själ har ägnat ett antal timmar, 37248 legobitar och en okänd summa pengar åt att skapa ett stycke konst på 1,5 gånger 1,5 meter. Fantastiskt läcker, jag vill ha en själv! Fast jag får nog nöja mig med mitt svartvita självporträtt gjort i Lego Mosaic…

Samtidigt kan man ju konstatera att han missade chansen att göra en av rutorna i genomskinliga Lego-bitar och lägga en blinkande ljusslinga bakom…

Recension: To The Moon

Ibland går det snabbt. Igår fick jag ett tips om To The Moon (tack för det!). Idag skriver jag recensionen, till tonerna av soundtracket. Digital distribution har sina fördelar.

Digital distribution är också det enda sättet ett spel som To The Moon hade kunnat släppas. Det här är ett spel med praktiskt taget noll mainstream appeal, och så mycket bättre för det. Det är gjort på enklast tänkbara sätt, i spelmotorn RPG Maker XP, men det spelar ingen roll. To The Game är ett äventyrsspel som bygger helt och hållet på sin historia, som är lika briljant som gripande. ... Läs hela texten

Recension: Jagged Alliance: Back in Action

Min självutnämnde enmansarmé Grunty hukar bakom en sten med översikt över den välbefästa bunkern medan jag funderar på vad jag ska göra, efter flertalet självmordsangrepp. Plötsligt hör jag rop, och hela fiendetruppen börjar röra sig, västerut, mot mina tre kollegor. Snabbt flyttar jag dem långt bak, och de förföljande styrkorna stannar upp och tar ställning runt ett stenparti. En öppning för Grunty, som smyger fram mot bunkern. Genom ett fönster ser han två fiender, men just nu får de vänta. Istället rör han sig runt byggnaden och tar skydd bakom en mur. Längre bort har fienderna nämligen tröttnat på att leta efter oss, och är på väg tillbaka. De går på led mot ingången och Grunty är beredd. Efter tre snabba granater är det inte mycket kvar av dem. En blir kvar och ser sig omkring, men ser inte min tuffing som smyger runt muren och avslutar honom med ett par skott. ... Läs hela texten

Mononoke Hime på blu-ray?!?

Enligt CDON kommer Mononoke Hime, en av mina favoritfilmer någonsin, att släppas på blu-ray, i Sverige, den 7 mars. Om det inte redan fanns ett svenskt omslag skulle jag inte tro på det, men nu verkar det onekligen så. Även sajten-som-inte-får-nämnas-vid-namn har filmen, dock bara dvd-versionen. I samma veva släpps även Arrietty, Ghiblis senaste film, och det är väl inte helt osannolikt att den svenska distributören passar på att släppa båda, särskilt när Mononoke faktiskt hade en begränsad biopremiär här i landet. Typ fjorton år sent, men ändå. ... Läs hela texten